x
Clark: Iradelphic

Clark
Iradelphic

Clark: Iradelphic

GAFFA

Album / Warp
Utgivning D. 2012.04.02
Recenserad av
Fredrik Franzén

Först släppte (Chris) Clark ett album. Sedan släppte han ett till. Och sedan släppte han Body Riddle. Medan de två första levererade kirurgiskt polerad electronica av klassiskt Warp-snitt, överraskade det senare med distorsion, jazziga passager, överbelastad bas, köttiga trummor som fick öronen att blöda och trasiga melodier som fick ögonen att bli blöta. Body Riddle lät och kändes helt enkelt fantastiskt. Sedan släppte Clark ännu ett album. Och sedan ett till, på vilket han plötsligt började experimentera med röster och akustiska instrument.

Clarks femte album Iradelphic är en logisk fortsättning på ovan nämnda utveckling. Porlande pianon och plockande gitarrer tar plats. Trickys gamla musa Martina Topley-Bird sjunger med sin förföriskt rökiga röst. Musiken är mjukare, mer organisk och faktiskt också snällare än tidigare. Vid första genomlyssningen rycker man kanske bara på axlarna. Men ger man albumet tid, framträder snart Clarks mest intima och fintstämda alster till dags dato.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA