x
Dödaren: Maen

Dödaren
Maen

Dödaren: Maen

GAFFA

Album /
Utgivning D. 2012.04.27
Recenserad av
Mathias Skeppstedt

Dödaren kommer från Göteborg och är så tajta att det inte går att trycka in ett frimärke mellan gitarrerna och resten av instrumenten. Och inte nog med det så sjunger de på svenska och är troligtvis ett av de bästa banden just nu.

Dödaren bildades 2010 och Maen är deras debutalbum. Som sådant så bjuds vi på 8 låtar på 52 minuter av rock i den hårdare skolan. Man skulle kunna kalla det stonerrock men det vore inte rättvist, man skulle också kunna nämna en massa 70-talsband men Dödaren är alldeles för moderna för det, även om groovet och gunget från Thin Lizzy och Mountain finns där. Men det är också postrock, NWOBHM, punk och tja svenskt vedmod. Men framförallt är det ruskigt bra rock på svenska med feta, otroligt riffglada gitarrer och ett ruggigt gung.

Träden (skogens konung), bara den titeln är värd halva skivan, riffar i 2.25 innan sången kommer in och det är inte en sekund för länge. Öppningsspåret Ågren ner i graven, en annan titel som tävlar om årets bästa, är sju och en halv minut av moderniserad Black Sabbath blandat med det bästa av den svenska punkvågen från slutet av 70-talet.

Det är musik som sprider sig som ett enormt leende och fyller ens kropp av lycka för att några skiter fullständigt i singlar, refränger och annat trams utan låter riffet dominera och ta låtarna dit de vill gå.

Länge leve Dödaren och länge leve riffet!


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA