x
Rustie: Dans Dakar

Rustie, Dans Dakar

Rustie: Dans Dakar

Recenserad av Daniel Hånberg Alonso | GAFFA

På grund av ett försenat flyg kommer den lille skotten Rustie som första artist upp på Terrace-scenen först en halvtimme efter utsatt tid. Med solbrillor och fyra öl börjar han koppla in sin utrustning och kan äntligen börja spela sin hiphopinfluerade grime och bastunga electropop. Vad han väljer att inleda med är emellertid något helt annat, en kvart med stilfull men sömnig ambient. Lägg därtill ett väldigt otajt mixande och ett bra tag undrar man om han faktiskt börjat spela på riktigt än eller bara står och soundcheckar. Först när halva setet har gått så börjar Rustie bli varm i kläderna och vi har något som vi kan kalla för spelning.

Mycket av repertoaren består av hans första och hittills enda fullängdsalbum Glass Swords och att få höra låtar som Hover Traps och All Nite med sina glada trallvänlighet är en glädje. Rustie blir också helt klart bättre under spelningens gång och får fart på tempot till slut men känslan man får med sig är att det kunde ha blivit så bra. Sista tjugo minuterna vittnar om detta. En försening går inte att skylla på artisten men valen artisten gör av förseningen går och Rustie gjorde fel val.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA