x
Axwell: Main Stage, Summerburst, Stockholm

Axwell, Main Stage, Summerburst, Stockholm

Axwell: Main Stage, Summerburst, Stockholm

Recenserad av Özgür Kurtoğlu | GAFFA

När det blev klart att förra årets stockholmska klubbkoncept, som då användes som komplement till det vanliga körschemat på Summerburst som hölls på Stockholms Stadion, helt skrotats i förmån för ytterligare en dag av musik plus samma upplägg i Göteborg började rykten berörande Swedish House Mafia att spridas nästan omedelbart. Inte för att medlemmarna på något sätt alls ens antytt att de ska spela, eller ens närvara på någon av festivalerna, men för att den elektroniska dansmusikens stora scener nästan uteslutande lockar till sig artister av trions rang och storhet. Det blev knappast bättre av att två tredjedelar senare ändå blev bokade till festivalen, Axwell till bägge etapper och Sebastian Ingrosso till Stockholm, och långt in på fredagen hördes fortfarande lite tjatter om varför de inte spelar alla tre inne på festivalområdets loungebarer.

Den skånska tredjedelen av Swedish House Mafia är tillräckligt mycket av ett namn i sin egen rätt för att inte behöva sina kollegor när han ska spela som headliner på Summerburst-fredagen. Med en karriär som sträcker sig bak till strax innan tusenårsskiftet är han betydligt mer erfaren än sina gruppkollegor, och har haft längre tid på sig att prova sig fram igenom housevärlden för att hitta det som är hans alldeles egna sound, vilket vore naivt att påpeka att han på något sätt alls misslyckats med. Publiken vet vad de får när Axel Hedfors spelar live och vad det innebär när artisten som är känd som Axwell ställer sig på scen med hörlurarnas huvudband hängandes över ögonen, och det är inte direkt så att han sparar på energin eller krutet alls när han drar igång.

Det ska sägas att den musik Axwell (och mer eller mindre alla som spelar på Summerburst) spelar live och producerar väldigt enkelt skulle kunna ses som, i sin essens, inte alls långt ifrån det som kritiker väldigt gärna sågar på grund av dess generella kreativa tomhet och sliskighet. Det ska sägas att det definitivt finns artister som spelar på Summerburst som är direkt ansvariga för att radio, reklam, topplistor domineras av hjärndöda pophybrider. Men Axwell är inte en av de artisterna, och han behöver inte alltför lång tid på sig för att bevisa det.

Han är, kort sagt, på en helt annan nivå än de flesta andra som aspirerar för att bli världsartister och dj:s på världsscenen. Många av hans så kallade konkurrenter, det vill säga vänner, är här och ser honom veva både sina egna och deras låtar, öppnar och stänger med Swedish House Mafia-låtar, och även hinner med att få in en minst sagt imponerande mix av Silent Shout och Nothing But Love med ett skevt leende. Ett gott, mycket underhållande, dagsverke.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA