x
M83: Hultsfred, Blue Stage

M83, Hultsfred, Blue Stage

M83: Hultsfred, Blue Stage

Recenserad av Andreas Bäckman | GAFFA

En gång i tiden var M83 något annat. Ett närmast instrumentalt elektroniskt shoegazeband som blandade distade gitarrer och malande synthmattor med långsammare, lågmälda poplåtar. Tiderna förändras, artister måste utvecklas och allt sånt och Anthony Gonzalez började sjunga och Morgan Kibby följde med. Resultatet blev helt fantastiska skivan Saturdays=Youth som hjälpte M83 upp på de stora scenerna. På nästa album som kom tidigare i år fortsatte man i samma spår.

På gott och ont, får man väl säga. För när bandet axlar ansvaret att avsluta Hultsfredsfestivalen på lördagsnatten så är det nästan i i någon sorts arena-indie-disco-skrud. Mer electro, mindre shoegaze. Extra allsång. Låtar som Moonchild och Don't Save Us From the Flames lyser med sin frånvaro. Som tur är får vi en ljuvlig We Own the Sky och en levande saxofon på Midnight City som är lika överraskande som den är fantastisk. Scenshowen är likaså den imponerande, med en Illuminerad stjärnhimmel som backdrop och tre stora blinkande led-rektanglar på scen. Tillsammans med saker som en nästan Ed Banger-esque distad basgång som ljuder i vissa låtar är de dock faktorer som bidrar till M83s discofiering och tydliggör det faktum att deras tid som indieband är förbi.

Än så länge lyckas man balansera och blanda sina moment och ändå producera en nyanserad och smått euforisk spelning, men om man ska fortsätta spela Couleurs som sistalåt och Gonzalez ska hålla på och forma hjärtan med fingrarna och skrika "Sweedeen!" som vore det en hockeymatch, så är åtminstone jag orolig.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA