x
The Smashing Pumpkins: Oceania

The Smashing Pumpkins
Oceania

The Smashing Pumpkins: Oceania

GAFFA

Album / Martha's Music
Utgivning D. 2012.06.20
Recenserad av
Andreas Fällman

Billy Corgan har inte för vana att göra saker enkelt för sig. Senaste mastodontprojektet, den 44 låtar långa Teargarden by Kaleidyscope, är så mycket vatten över huvudet att man undrar om vi någonsin kommer få se Corgans karakteristiska flint dyka upp igen eller om det blir den slutgiltiga svanesången för bandet som aldrig verkar vilja dö.

Det mesta som tillkommit i Smashing Pumpkins cv efter 1998 har aldrig varit katastrofdåligt men inte heller vidare intressant. Troligen för att ingen av de övriga originalmedlemmarna funnits på plats och hållit tillbaka Corgans dagdrömmande om hårdrock och latexkostymer. För kompetent låtbyggande är inget värt om man hellre vill lägga feta gitarriff än att förvalta ett arv som, exempelvis, Mellon Collie and the Infinite Sadness.

Oceania är faktiskt rätt intressant. The Chimera och Panopticon är med sina tuggande grungeriff som tagna från Pisces Iscariot. Vilka motarbetas lite av såsiga One Diamond, One Heart och Wildflower som passat fint på urtråkiga Zeitgeist. Men för första gången på 14 långa år väger det goda tyngre än det dåliga.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA