x
Poison Idea: Strand

Poison Idea, Strand

Poison Idea: Strand

Recenserad av Tomasz Swiesciak | GAFFA

Det kan divideras huruvida Poison Idea fortfarande är samma band idag som under 80-talet. Puritanerna slår gärna ner med argumentet att det enbart är Jerry A och ett gäng inhyrda musiker. Sedan Pig Champions bortgång 2006 och att Thee Slayer Hippie hellre rånar banker än piskar skinn är det förståeligt att Poison Idea modell 2012 känns som ett kompband och inte som den stora musikaliska inspiration för Turbonegro, Eyehategood, Pantera eller Napalm Death.

Men. Bortsett från att det inte är lika stökigt och att frontmannen stundtals ser bortkommen ut på scen går det inte att frångå faktumet att det fortfarande känns charmigt. Trots att medelåldern passerats med råge och att kroppshyddan hindrar sångaren från de värsta rytmiska excesserna på scen, lyckas Jerry A fortfarande bjuda på sig själv på samma karaktäristiska sätt som förr i bland annat Taken By Surprise och Made To Be Broken. 

Men. 2012 är Poison Idea mer nostalgi än något annat. Anledningen till att Jerry A återförenade bandet 1999 var för att han inte ville bli ihågkommen som ett rövhål och upprätta bandets heder. Gott så. I Plastic Bomb lyckas de med precis detta och vi alla stämmer in i allsång.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA