x
Def Leppard: Vaksala torg, Uppsala

Def Leppard, Vaksala torg, Uppsala

Def Leppard: Vaksala torg, Uppsala

Recenserad av Erik Hellström | GAFFA

Under slutet av 80-talet var de med på samtliga av de stora musiktidningarnas omslag. De var störst, bäst och vackrast och succén kom i samband med den bejublade Hysteria-plattan från 87. En platta som innehåller monstruöst stora hits som etsat sig fast i rockhistorien samt i en hel del strippklubbars spellistor. Och inte nog med det, de har även tagit sig över ett hinder som för många band på den tiden hade inneburit ett tårfyllt medlemsbyte, men som för Def Leppard visade sig vara en gåva till deras ljudbild. Syftar självfallet på trumslagarens Rick Allens bilolycka 1984 där han förlorade vänstra armen. Det är alltså utan tvekan ett band med storslagenhet i bagaget tillsammans med ett och annat smörpaket i lyxförpackning som Uppsala-publiken fick uppleva under onsdagskvällen. 

Def Leppard må vara ett av tidernas bäst säljande rockakter, men det är inte alltid något som går hand i hand med succé på scengolvet. Men i Def Leppards fall tycks det återspegla en rättfärdig bild av säljstatistiken och varför de än idag är hyllade till skyarna. De levererar som om de vore kvar i unga dagar och sprutar ur sig en allsångsparad som stavas Hysteria. Ifall Vaksala torg vore lagt under tak, hade det taket endast klarat sig några enstaka sekunder in i monsterhitten Pour Some Sugar On Me innan det hade totalexploderat till en gigantisk askhög. Och redan från starten vågar de bränna av några av sina mest bejublade spår, förmodligen i vetskapen om att övriga setlisten imponerar minst lika mycket. Vilket den självklart gör. Den stora massan av medelålders folk är berusade i musiken och gör allt för att visa det med både dans och avgrundsvrål. 

Def Leppard ägde Vaksala torg, trots en otroligt sparsmakad scenshow som tål att jämföras med en students middagsbudget. Vilket endast erbjuder publiken några spastiska lampor och en svart bakgrund. Men det är endast en bagatell i handboken. För rent musikaliskt sätt så kunde inte Def Leppard varit bättre, ljudet är en fröjd för öronen och stämmorna är tagna från slutet av 80-talet. Och det var verkligen 1987 i Uppsala under onsdagskvällen och stundtals befann man sig i en gigantisk arena fylld av lockiga hårdrocksfrillor.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA