x
Lars Winnerbäck: Hosianna

Lars Winnerbäck
Hosianna

Lars Winnerbäck: Hosianna

GAFFA

Album / Universal
Utgivning D. 2013.09.18
Recenserad av
Jonathan Bengtsson

Cornelis Vreeswijk har parodierats ett oräkneligt antal gånger, men aldrig så bra, aldrig så värdigt som hos Henrik Dorsins Trubbe Mollberg, i den stundtals geniala serien Grotesco. Vid vissa ögonblick på Lars Winnerbäcks nya skiva Hosianna låter den ofrivilligt folkkäre Linköpingssonen exakt så – som en mycket underhållande pastisch på sig själv. Sluter jag ögonen ser jag Dorsin i orange ansiktsbehåring och svårmodig uppsyn. 

Lars Mattias Winnerbäcks konstnärskap är egentligen lätt schizofrent. Just när han någon gång efter Vatten Under Broarna började släppa verkligt andefattiga album blev han som av en händelse allmängods. Lasse har famlat ett tag nu, försökt finna nya riktningar, nya rum. Hosianna ger inga lösningar. Ibland lite larmigare, vemodsanfrätt musik i skarven mellan post-rock, bredbent rock och folk. En duett med Thåström som är svag. Och genom hela verket glider den dåliga självkänslan runt, kväser alla ansatser bort ifrån slätstrukenhetens kyliga lokaler.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA