x
Russian Circles: Debaser Strand, Stockholm

Russian Circles, Debaser Strand, Stockholm

Russian Circles: Debaser Strand, Stockholm

Recenserad av Andreas Fällman | GAFFA

(Arkivfoto)

Chelsea Wolfe övertygar. Stort. Hon får en att drömma sig bort till en gigantisk gotisk katedral, totalt övergiven förutom henne ståendes i en plundrad predikstol, sjungandes sitt mörka evangelium. När hon slutligen stiger ned rycks man bryskt tillbaka till den bistra verkligheten: en halvt avslagen öl i handen och inklämd i en liten klubb på Hornstull. Wolfe uppfinner måhända inget hjul med varken sin musik eller sitt scenframträdande. Men hon har något lockande i persona. Som en gothisk version av PJ Harvey. Mycket övertygande.

Vad som dessvärre inte övertygar är den postrockande trion Russian Circles. Deras senaste giv Memorial var hygglig och föregångaren Empros var riktigt bra. Vad som egentligen är den självklara snackisen är att de bara är tre personer men lyckas få till en ljudbild som motsvarar en mindre orkester. När de rivstartar med 309 så är det omöjligt att inte bli imponerad. Turncrantz bokstavligen mördar trummorna. Att trumstockarna inte förvandlas till flis i hans händer vid varje slag är ett mysterium. Gitarristen Mike Sullivan loopar och loopar och loopar riff efter riff. Cooks bas mullrar som apokalypsens fyra ryttare ute på rejvparty. Och det slår mig att ingen av ovan nämnda album gör sig vidare bra live. I alla fall inte här. De är för episka för den här lokalen. Den äldre Geneva låter å andra sidan magnifik. Extranumret med Wolfe på Memorial är också ett skönt avbräck från väggen av "epicness".

Vad som verkligen förtar spelningen sin annars höga energinivå är när låtarna tar slut och bandmedlemmarna står och pillar på sin utrustning en-två minuter åt gången. Visst tuggar en förinspelad ambientlåt på i bakgrunden under tiden men till vilken nytta? Folk kollar på klockan, inser att det är vardagskväll, slår på klacken och går hem. Så, kära och mycket kompetenta musiker i trion som utgör Russian Circles: ordna några roddare. Dyrt, ja. Men publiken har igen det, så även ni.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA