x
The Rolling Stones: Sweet Summer Sun - Hyde Park Live

The Rolling Stones
Sweet Summer Sun - Hyde Park Live

The Rolling Stones: Sweet Summer Sun - Hyde Park Live

GAFFA

DVD / Playground
Utgivning D. 2013.11.11
Recenserad av
Mathias Jensen

Det vore enkelt att placera ut alla självklara kort från start. Kalla dem för skelett som blivit tvångsmässigt framborstade av Jurassic Park-patruller. Det vore så lätt att skriva ned Keith Richards så sorgligt tragikomiska voiceover när kameran sveper över Hyde Parks blomster och den tredje hostattacken kickar in. Alla sekvenser med Charlie Watts bjuder in till osympatiska sjukhustermer. När Mick Jagger drar på sig sin vita halvklänning från Hyde Park-spelningen 69 får man blunda och lyssna. Det är så lätt att göra The Rolling Stones till precis de karikatyrer vi vant oss vid de senaste 25 åren. 

Det är sommar 2013 – Sweet Summer Sun – och orkestern Rolling Stones ska avsluta sin turné på hemmaplan. Det har gått 50 år sedan bandet bildades, och de har just spelat på Glastonbury. Sommaren slutar snart och Mick Jagger står i en leopardkostym bakom scen och fingrar på orden. Charlie Watts driver runt i katakomberna med en hjälplös uppsyn, Ketih Richards placerar ut sina ciggpaket på scen som Martin Schibbye och Johan Persson placerade ut snusdosor i sin cell. Ron Woods smyger omkring lite enigmatiskt och trivs i ett rött linne. Och publiken – unga tjejer med röda läppar på sina T-shirts, gamla bikermän med bredbent mustasch – trängs och stångas och snart börjar det. 

Det bästa med den här DVD:n är inte att musiken låter bra (det gör den inte alltid). Det är inte heller att konsertupplevelsen i sig är speciellt minnesvärd. Det spelar inte så stor roll att Rolling Stones river av nästan samtliga av sina hits med ganska bra humör, med ganska stora leenden. Nej, det bästa med Sweet Summer Sun är paketeringen. Det är viktigt att det har gått 50 år sedan allt drog igång. Det är viktigt att det är Hyde Park de spelar i och det finns alltid ett laddat symbolvärde när artister återvänder till sin hemstad. Det här framgår med all önskvärd tydlighet, hela tiden. Överhuvudtaget är Rolling Stones mer intressanta att lyssna på som intervjuobjekt än något annat, och vördnaden i hur de presenteras på Hyde Park är en anledning nog att faktiskt konsumera det här rockbandets livespelning. Det är insticken mellan låtarna som får det att svänga, det är det rörande när kameran fångar upp leenden i publiken. Kyssande tonårspar, storvuxna män med intresse för alkohol, pensionärerna längst bort på kullen. Det är samlingspunkten Rolling Stones som betyder något när vi inte längre orkar höra Gimme Shelter en enda gång till. 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA