First Aid Kit: Stay Gold

First Aid Kit
Stay Gold

First Aid Kit: Stay Gold

GAFFA

CD / Sony Music
Utgivning D. 2014.06.03
Recenserad av
Mathias Jensen

Från vilket håll ska vi ta det den här gången? First Aid Kit har nått så långt nu att vi kan skruva deras karriär i alla riktningar och utvinna berättelser ur samtliga. Ska vi börja från det faktum att systrarna Söderberg liksom redan har ätit sig in i svensk pophistoria för gott? Ska vi ta det med avstamp i hur omsorgsfullt de väljer sina producenter? Från de där tåriga ögonblicken framför Patti och Paul. Eller ska vi prata om fortsättningen, kanske. Hur ett enda evigt "var fan ska de gå nu?" har klingat i hela huvudet sedan sist. Kanske är det precis där vi måste fälla ut hjulen. 

Stay Gold är nämligen deluxe. Det är precis den typ av album som förlänger och håller sig kvar i det redan etablerade, men utökar universumet där inuti. I så motto är det en definition av extra, i så motto är det här deras egen Helplessness Blues. Det här är superkebabpizzan som de började baka för tre år sedan. Om The Lion's Roar var deras första egentliga testamente som folkrockduo, är Stay Gold – mer än något annat –deras 2.0-uppdatering. Den är sin titel på ett närmast tvångsmässigt sätt. Mer sofistikerad, klänger sig djupare in i americanan, visar mer fyllnad. Tjockare blod och allt det där. 

Det är annars underligt hur vissa artister känns när man lyssnar på dem. First Aid Kit har blivit 100% självklara i sin position, i sitt förhållningssätt till både artisteriet och sig själva, och de har märkligt nog varit det sedan de vandrade in bland träden och spelade in sig själva med Tiger Mountain Peasant Song. 2014, fem år efter att jag såg dem i Annedalskyrkan där människor bakom mig högljutt undrade vad fan de gjorde där, låter duon lika mycket som en produkt av vår samtid som produkt av all tid, evig tid. Det är intressant. Det är intressant hur självförtroendet har blivit en helt vital del av DNA-strängen First Aid Kit bär på. Allt gott. 

Men precis som med idolerna Fleet Foxes andra svåra skiva, är Stay Gold mer ett album än vad föregångaren var; sångerna är aldrig större än sceneriet i sig, låtarna är inte starkare än bygget. Öken-americanan står för ett fundament viktigare än vilken silver lining som helst. Och visst, det medför en del vilostunder. För vad vi än vill använda för ord om en låt som Master Pretender, så är det mest intressanta där hur Klara käftar ut det oväntade "fucked up" på. För att spåret efter – titellåten – fullkomligt ta andan ur en igen. Så där fortsätter det. Där nästan varje spår på The Lions Roar kändes som en dynamisk temposkiftning i sig, en egen bergskedja av berättelser och rytmiska förändringar, ser nu First Aid Kit en hel albumvävnad med samma svängningar.

I skuggan av Kent, i skuggan av Håkan och Robyn, känns First Aid Kit som det bästa som hänt det här poplandet sedan The Tallest Man On Earth skrev Love Is All. För det ska vi bära stolthetshatten, för det ska vi sedan ta av den för ett syskonpar som gång på gång fortsätter att bevisa varför folkrock förtjänar att vara relevant. För det ska vi dela ut högsta betyg till en duo som alldeles uppenbart vill värna om idén om det allt trasigare albumformatet. 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA