
Blaudzun
Promises Of No Mans Land
Blaudzun: Promises Of No Mans Land
GAFFA
Album /
Utgivning D. 2014.06.19
Recenserad av
Jonathan Bengtsson
Det är inte ofta det känns rättfärdigat att tillfoga fraser som "provocerande dåligt" när det kommer till musik. Inom kritik är den över huvud taget enklaste vägen att rikta sin spark nedåt. Raljanta tirader kring kass kultur är väldigt tacksamma, åtnjuter inte sällan begeistrade bifall hos blodtörstiga åskådare, och är i ärlighetens namn riktigt roliga att formulera. Men denna typ av kritik är också, som sagt, enkel. Kräver ingen vidare precision eller skicklighet.
Här gör dock undertecknad ett undantag. För när den holländske artisten Blaudzun släpper sin andra engelskspråkiga skiva blir er recensent just; provocerad. Provocerad över att det musikaliska landskap som Johannes Sigmond skissar upp står på alla andra ben än sina egna. Varenda del i detta illdåd är ett alltför tydligt, slarvigt pantomim.
Vi hör anemiskt svaga ekon av Arcade Fire, Frightened Rabbit, och en rad andra förhållandevis välkända band. Det är överlag lika identitetslöst som en ensam vante i en slaskpöl en gråmulen dag. Genuint dåligt. Ibland till och med provocerande dåligt.