x
Passenger : Panorama, Bråvalla, Norrköping

Passenger , Panorama, Bråvalla, Norrköping

Passenger : Panorama, Bråvalla, Norrköping

Recenserad av Tina Berglund | GAFFA

Michael Rosenberg, mer känd som Passenger i många öron, är en enmansshow utan dess like. Den whiskeydrickande engelsmannen med brunt yvigt skägg som kliver upp på en naken scen, så när som på ett stativ, både sjunger och skämtar sig in i publikens pulserande aorta. Skratten ekar över fältet minst lika många gånger som den allsång som tappert överröstar det ihärdiga regnet. Passenger är en ensamvarg på scen och menar själv på att det helt enkelt beror på att han är ett "asshole". I och med den öppningsrepliken blir gemene man varse om två saker:

1) Den här killen kan hantera en gitarr och hans härligt rispiga whiskeyklingande röst kan förvandla hårdaste av sten till honung.

2) Han är dessutom hysteriskt rolig.

I och med låten I Hate köpslår han med publiken att de ska brista ut i jubel och han raljerar högt och vilt om sitt misstycke gällande X Factor. På grund av att de snarare "mördar musik" än att främja den. Under ett gitarrbyte börjar han dra jämförelser till svartsjuka flickvänner och det är så lätt, så lätt, att tycka om denna skäggiga britt som säger fuck ofta, men inte alldeles för ofta.

Singer-songwritern väljer även att framföra Heart's On Fire i sällskap av en gammal vän. Stu Larssen gungar blygt jämte Passenger och bidrar med berättigad gåshud under refrängerna.

Efter en timme med Passenger är kylan sen länge bortglömd. För det finns inget som värmer frusna kroppar mer än en engelsman på akustisk gitarr. Dessutom med diskret humor som kan få Sveriges humorelit att pensionera sig. Eventuellt även Avicii efter att Passenger fyrar av en cover på Wake Me Up.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA