x
Sia: 1000 Forms Of Fear

Sia
1000 Forms Of Fear

Sia: 1000 Forms Of Fear

GAFFA

Album / RCA
Utgivning D. 2014.07.04
Recenserad av
Emil Viksell

Vid sidan av en hel del låtskrivande åt andra har den australiska sångerskan Sia en egen, och nu ganska lång, solokarriär. I den har hon rört sig från något slags loungejazz till popsoul i allt från släpigt till hetsigt tempo. På sjätte albumet har hon landat i en R&B-pop av Rihanna-typ – en artist hon också skrivit åt.

Vi talar alltså om en pop som till sin form är mainstream, men i sitt innehåll ändå uppvisar en viss motsträvighet. I Rihannas fall är denna motsträvighet bara vagt förekommande, hos Sia är den tydligare. Mainstreampop som genre saknar ju en hel del integritet. Inte så att det är fel på crossovers, fusions och inspiration. Men alla influenser tenderar i denna form att fasas i kanterna. Varje uttrycksforms specificitet reduceras till en sammansättning som bara kan benämnas som radioskval.

Men Sia har ett ändå eget uttryckssätt, hon kammar verkligen inte bara medhårs. Även om den vedervärdiga No Doubt-osande Hostage antyder annat. Bäst är hon när hon rör sig bort från brittisk poppig och amerikansk soulig traditionalism och förstärker sina motspänstiga drag. Hon har en labil stämma som ibland låter som att den ska brista, och det är bra, men alltför ofta sjunger hon som alla andra: skönsång med vaga nyanser av toast och dancehall-eko. Och hon borde dumpa den där Greg Kurstin en gång för alla.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA