x
Shellac: Dude Incredible

Shellac
Dude Incredible

Shellac: Dude Incredible

GAFFA

Album / Touch & Go
Utgivning D. 2014.09.25
Recenserad av
Mathias Skeppstedt

Ibland är det lätt att glömma precis hur udda Shellac är. Men när det efter sju år dyker upp en ny platta inser man snabbt att det finns inget annat band som låter som Shellac. Shellac är något så unikt som ett band som bokstavligen skiter i allt. De spelar live när det passar dem, gärna på ställen dit de vill åka eller där det finns god mat. De släpper en ny skiva när de har tid och lust. Det finns ingen manager, inget skivbolag, ingen producent, ingenting. Bara tre medelålders män som är mer punk än alla andra på jorden tillsammans.

Med en ny Shellac-platta vet man alltid vad man får, en knapp halvtimme med monster-riff, inga refränger, blytung bas och bättre trummor än de flesta andra skivor, men ändå låter alla skivor olika. Dude Incredible är bandets mest sparsmakade och samtidigt mest positiva skiva och samtidigt den argaste. Shellac kan ibland låta som ett band som repar och råkar spela in det, men den här gången känns låtarna starkare och mer genomarbetade. Något jag inte tvekar en sekund på att Albini skulle förneka.

Vi bjuds på en stånkande öppnare om apor som drar runt och letar efter någon att ligga med, en förvånansvärt arg låt om att cykla och hela tre låtar om hur USA:s grundlagsfäder var lantmätare. Sen finns det bara ett band som skulle starta en låt med att som en barbershop-grupp tillsammans sjunga: "Who fears the king? Fuck the king!"


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA