x
Kleerup: As If We Never Won

Kleerup
As If We Never Won

Kleerup: As If We Never Won

GAFFA

Album / Warner Bros
Utgivning D. 2014.10.13
Recenserad av
Mathias Jensen

Sad Boys, Let Me In, To Die For, Rock U, As If We Never Won. Och så den tre år gamla popsingeln Thank God For Sending Demons som redan på albumet med samma namn lät som ett speedat Fleetwood Mac med en glad Lindsay Buckingham på tolvsträngad gitarr. Sex låtar om att titta uppåt och se en bättre värld. Sex låtar skrivna från något som fortfarande känns som den ultimata sorgens källare. Kleerup har nyckeln ner dit. Alla har inte det. 

Alla har inte förmågan att använda verktygen som krävs för att tonsätta tillståndet mellan uppgivenhet och hopplöshet, som om det fanns något däremellan att använda. Men det fanns det. As If We Never Won befinner sig där och utgör ett minialbum där Andreas Kleerups bästa vänner fortfarande heter Kvarglömd och Utanför. De står kvar där vid honom och utgör fundamentet.

Det låter överlag som Kleerup gjort ett soundtrack till skicket man kan befinna sig i då man inser att man varken kan vara utan eller tillsammans med den man älskar. Let Me In framstår fortfarande som det där tillståndet Bob Dylan en gång beskrev som något helt tidlöst, det man omöjligen kan sträva efter när man skriver en popsång, men det som uppstår vid några riktigt väl valda tillfällen i den pop- och rock'n'roll-historia som nu klockar in på goda 80 år. Rock U, där ett Niki & The Dove får hela låten att kännas som en alldeles lysande liten Stevie Nicks-ballad, är skivans mest smärtande spår, som också berättar det man behöver veta om Andreas Kleerup hösten 2014: det här är inte en lek. Det är så allvarligt det kan bli. Och vi andra kan bara tacka honom för att han, på sitt nedersta trappsteg in till källaren, hittade verktygen som tillät honom att hamra in varje spik så hårt att vi fan inte får ut dem igen.

Det här är en gnistrande, storartad bedrift från toppen av den absoluta botten. 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA