x
Thåström: Den Morronen

Thåström
Den Morronen

Thåström: Den Morronen

GAFFA

Album / Razzia
Utgivning D. 2015.02.11
Recenserad av
Jack Hildén

Thåströms föregående, Beväpna Dig Med Vingar, låtsades jag länge gilla. Det var ändå Thåström. Han gör inte bort sig. Med några år på nacken är skivan lättare att placera in i diskografin, och där står den sig mycket dåligt. Ett baktungt verk med få ljusglimtar. Detsamma kan sägas om Den Morronen. Alla älskvärda perioder från solokarriären är nedskruvade. Ingen rå, explosiv rock á la Xplodera Mig 2000. Det raka berättandet från Skebokvarnsv. 209 är obefintligt. Inte ens industriellt skrammel från sidoprojektet Sällskapet.

I det abstrakta landskap som istället målas upp har jag redan hört allt, men bättre. "Tänk att alltid vara på väg", låter det i en refräng. Under tiden upplever jag det motsatta. Tåget står still på stationen.

Men liksom den ödesmättade Sluta När Jag Vill som avslutar Beväpna Dig Med Vingar finns här fina stunder som handlar om att försöka leva, även om det börjar bli sent på natten för de värsta utsvävningarna. "Slickar i mig det sista", är kanske citatet som passar bäst. Det är här Thåström bränner till 2015. Och det händer i stillsamma sånger. Där ryms en nostalgi som klär honom, ett hopp som vägrar slockna. Vad står hoppet till? I Thåströms värld är det aldrig helt klart, bara något annat. Han ställer frågan i Sluta När Jag Vill:

"Varför smiter du alltid ner i samma garage? Vad är det för film du inte kan sluta se?"

Frågor som gör mig nyfiken på hur det ska låta om ytterligare några år. Mitt eget hopp står till att Thåström har för vana att snöa in på sound, och att denna period snart tar slut.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA