x
Guster: Evermotion

Guster
Evermotion

Guster: Evermotion

GAFFA

Album / Nettwerk
Utgivning D. 2015.01.27
Recenserad av
Emelie Fredriksson

Trallig surfrock. Mjukt och molnigt. Soligt och souligt. Nostalgi på ett icke-bra sätt. Mina arbetsanteckningar kring Gusters senaste skiva gör er förmodligen lika förvirrade som jag blev efter att ha lyssnat genom den.

När Evermotions första singel, Simple Machine, släpptes förra året fylldes jag av förväntan. Den skiljde sig från bandets tidigare sound genom att vara snäppet snabbare, innehållandes bubblig synth och handklapp. Var det här bandets nya, utannonserade sound? Dock skulle det visa sig, att singeln var en isolerad ö i ett annars väldigt psykedeliskt landskap av trött 70-talsrock. Föga förvånande egentligen, då det är The Shins keyboardist/Black Keys basist Richard Swift som producerat skivan.

Mitt bland sura trumpeter, cowbells och en Ryan Miller som sjunger lite ur takt kommer uppenbarelsen: det är så här en medelålderskris måste låta. Här har vi ett band, som harvat på i den amerikanska pop/rock-världen sedan tidigt 90-tal. Det har inte alltid låtit så nyanserat, visst, men det har alltid funnits en säkerhet i Gusters musik. Då känns det sorgligt när Miller i Simple Machine sjunger "I'm not a simple machine, I have become something else. I'll never find my way back / I'll never find my way back home."




Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA