x
Kleerup: Dramaten, Stockholm

Kleerup, Dramaten, Stockholm

Kleerup: Dramaten, Stockholm

Recenserad av David Gustavsson | GAFFA

Dramatens stora salong är pampig. Jugend i dess finaste form. Kanske vill vår nationalteater locka ny publik? Samtidigt känns det logiskt att Kleerup uppträder här. 2012 gjorde han musiken till Stockholms stadsteaters version av Harry Martinsons klassiska rymdsaga "Aniara". Konserten utlovar flera gäster. Just artistsamarbeten har blivit Kleerups signum. Stjärnor som Robyn, Titiyo och Lykke Li gästade hans bejublade självbetitlade debutalbum från 2008. Och på 80-talsfärgade och diskorockiga EP:n "As If We Never Won" (2014) har han sällskap av bland andra norskan Susanne Sundfør och Malin Dahlström från Niki & The Dove. 

Salongsljuset dämpas och en pulserande syntbas fyller rummet. Kleerup – iklädd blå t-shirt, jeans och sneakers – kliver ensam in på scenen. Han tar en klunk vatten, tar upp sin Gibson-gitarr och smyger igång vemodiga "Thank God For Sending Demons". Hans snyggt spruckna röst är i symbios med melodin. Kleerup får snart sällskap av ett sju personer starkt band – bestående av en basist, en keyboardist, två körsångerskor, en trummis och kompgitarristen Adrian Modiggård – som setts i tv-serien "Pluras kök". Men öppningslåten blir för tillbakalutad och känns oinspirerad. "Sad boys" mullrar igång och bandet gör sedan en snygg övergång till mästerliga "Let Me In". Tyvärr utan Susanne Sundfør – även om körsångerskorna bidrar till att lyfta låten. Malin Dahlström från Niki & The Dove äntrar scenen och gör "Rock U". Hennes raspiga stämma för tankarna till Kate Bush. Det är habilt och rockigare live än på skiva.

Det märks att Kleerup har filat på dynamiken. Han spelar själv "With Every Heartbeat" på flygel. Titityo gör en gåshudsfin pianoversion av "Longing For Lullabies". Och Helen Sjöholm tar felfritt i från tårna i "Så vände vinden" från Aniara. Det avskalade bryts mot festivaleufori. Rapparen Swingfly levererar entusiastiskt en upptempovariant på sin låt "Let You Go". Han uppmanar den sittdansande publiken att veva med armarna och man önskar att vi åhörare stod upp. Ögonglober projiceras på klotformationer som hänger över scenen. Allsång på Skansen möter konstinstallation. Publikfrieriet når sin höjdpunkt när Kaliffa och Jens Malmlöf från Hoffmaestro gästar och gör en reggaefärgad och soulfunkig ny låt vid namn "1990". Multiinstrumentalisten Kleerup sätter sig bakom trummorna och ser gladare ut än någonsin.

Sämst är Kleerups mumliga mellansnack. Å andra sidan har han aldrig varit en karismatisk frontfigur. Så det är lätt att ha överseende med. Tyvärr är "The Only One" och "With Every Heartbeat" lite slarvigt genomförda. Men oftast är det väldigt tajt och variationsrikt med gästspel som stannar kvar. Framför allt Titiyos insats sticker ut.  


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA