x
Angel Haze: Popaganda, Stockholm

Angel Haze, Popaganda, Stockholm

Angel Haze: Popaganda, Stockholm

Recenserad av Jack Hildén | GAFFA

Sjärnskottet från Detroit, Angel Haze, älskar Sverige när nu inte SAS klantar sig med flygplansstolarna. Det intygar hen, och bevisar i viss mån, när hen går på Popagandas stora scen efter precis lagom lång fördröjning.

En stackars DJ får den lönlösa uppgiften att värma upp publiken i väntan på Haze. Och även under konserten är det som att DJ:ens position är något för framträdande på sitt podium. Vilket Haze också verkar inse ibland, då hen ber honom att tysta ner effekterna så vi kan lyssna på hens rap. Det är den vi är här för. Det är vad vi får, varken mer eller mindre.

Där hiphop-konserter ofta späckas med gästframträdanden väljer Haze att lyfta fram sig själv. Helt i linje med hens underbara storhetsvansinne. "It's just me, myself and I", som hen sjunger i den svintunga New York. Haze är en av få som kan bära upp en sådan konsert. Då blir det inte bara skryt, utan motiverat självförtroende. Hen har attityd som får föregående Beatrice Eli att framstå som Henke Larsson.

Det blir några för många uppmaningar att "make some fucking noise", men i gengäld går det också att uppfatta nästan varje ord hen spottar ur sig i furiöst tempo. Det är man inte heller bortskämd med. Hen är som bäst när beaten är tunga och orden för många. Ikväll spelas mycket nytt material, som verkar något baktungt i jämförelse med det tidigare. Men det ska bli intressant att höra hur hen förvaltar det temat, som verkar vara personligt och leta sig tillbaka till en uppväxt jag gärna hör hen berätta mer om.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA