x
New Order: Music Complete

New Order
Music Complete

New Order: Music Complete

GAFFA

Album / Mute
Utgivning D. 2015.09.25
Recenserad av
Jonathan Eklund

Här är den, New Order första nyskrivna skiva på tio år – och den första utan basisten Peter Hook. Det ska dock sägas att Hook var fantastiskt viktig för Joy Divisions sound, men något mindre viktig för New Orders, vilket märks här. För mycket är sig likt även om det tyvärr inte innebär att allt är finemang.

För nej, det finns mycket som är riktigt dåligt på Music Complete. Som texterna, antingen är de urvattnade klichéer eller rakt av strunt – vad sägs om raden "I want a nice car, a girlfried who's as pretty as a star" på Restless? Och än värre är den helt bisarra "sången" på Tutti Frutti och Stray Dog, en snuskgubberöst – tänk hårdare synthakter – pratar fram torftiga textstycken och allt man känner är: det här är olagligt dåligt va?

Men allt är inte bedrövelse. Musiken är för det mesta riktigt välgjord och allra bäst är det när fokus ligger på dans. Såväl Singularity som Plastic är kanon. Där fungerar Sumners pojkmjuka röst utmärkt och det låter som att det gamla och nya New Order mötts i ett Factory Floor-osande landskap. Där borde de stannat längre.

Nedkokat, vad bjuder New Order på 2015? Först och främst en för lång skiva, elva låtar snittar in sig på knappa sex minuter. Orimligt med bra material, idiotiskt med halvtaskigt. I övrigt: höga toppar, extremdjupa dalar och däremellan en okej sås av spår som minner om New Order men som mått bra av bättre texter och emellanåt en sångare som kan erbjuda mer än Sumner. För tänk; en låt som Nothing But A Fool hade kunnat vara underbar med säg, Brett Anderson. Nu stannar den, och skivan, vid att vara knappt godkänd.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA