The Drums vill ta tillbaka popen

Portamento. En musikalisk term då en ton glider från en ton till en annan. "Portamento". Namnet på The Drums emotsedda andra album. Det är förstås ingen tillfällighet att Brooklynbandets uppföljare har ett namn som skvallrar om förändring. På de tolv kommande spåren skymtas en luftig svärta The Drums tidigare inte varit i närheten av.

– "Portamento" är inte lika storslagen, säger sångaren Jonathan Pierce. Vi känner oss mycket närmare de här låtarna. Jag lyssnade på ep:n "Summertime!" för första gången sedan vi släppte den för tre år sedan – och det var en spöklik känsla att höra att det lät så olikt.

Det är i ärlighetens namn inte så konstigt att de gått en mörkare musikalisk väg. Att spela en show i New York och någon månad senare turnera världen över med band man älskar kan få vem som helst ur balans. The Drums håller fortfarande på att reda ut vilka de egentligen är och har flertalet gånger varit nära att splittras, senast i juni efter meningsskiljaktigheter om soundet.

– Det blev väldigt stressigt och det reflekteras på skivan, menar gitarristen Jacob Graham. Det var nog därför den blev så mörk och mer avslöjande.

När The Drums tidigare under dagen spelar på stora scenen på Hultsfredsfestivalen presenterar Pierce en av låtarna som en popsång. När Jacob Graham förklarar det simpla yttrandet lyser samtidigt en form av manifest igenom.

– Popmusik har haft en negativ klang länge. När du säger ordet pop tänker många människor på den största hiten på radio, vilken ofta inte är så berörande. Men vi lever i en renässans för pop just nu. Många indieband skriver riktiga poplåtar, något som inte var fallet för ens fem, tio år sedan. Då balanserade de flesta på linjen mellan mainstream och indie – som The Killers – och de var så besatta av pop att det förstörde det för många andra, att det gick i den andra riktningen. Under det sena 70-talet återtog punken musiken. Jag tror det är lite samma sak nu, fast man återtar popen.