Här är GAFFA-skribenten Jonas Appelqvists personliga favoriter.
Med anledning av den ytterst tråkiga nyheten att Debaser Malmö stänger igen för gott bad vi GAFFA-skribenten och Malmö-korren Jonas Appelqvist att lista klubbens bästa spelningar, genom tiderna. Det blev tio sådana:
1. Converge, 22/7 2010
– Ett av världens ledande hardcoreband som också och alltid jobbar hårdast på scen. Alltid en ren ynnest att se dem live och på detta gig var det elektrisk stämning. Turnépaketet innehöll även grymma Kylesa och Gaza. Och ett, vid den tiden, okänt band från Norge öppnade hela kvällen.
2. Low, 23/11 2010
– Low är som inget annat band, på skiva rör de sig i melankoli och svärta samtidigt som de utstrålar hoppfullhet och framtidstro. Allt detta lyckades de förmedla ut från scenen dessutom. Konstant gåshud och, som Guillermo Molins sade, "jag fick visst något i ögat".
3. Division Of Laura Lee + Cut City, 16/5 2009
– Två av Sveriges mest underskattade rockorkestrar på scen, tioårsjubilerande dagensskiva.com firade födelsedag i DJ-båsen och en kväll som personifierade Debaser Malmö. Kärleken till festen och, i mitt fall, rockmusiken. Division Of Laura Lee hade precis släppt Violence Is Timeless, Cut City hade nyss givit ut Narcissus Can Wait-tolvan och båda banden var hungrigare än någonsin.
4. Phosphorescent, 1/9 2012
– En brittsommarkväll i Malmö, en styck Fender årgång äldre och en Matthew Houck i högform gjorde draget att placera spelningen på utescenen väldigt lyckat. Det var en sällan skådad värme som infann sig där och då. Så. Jävla. Bra.
5. The Bronx / Mariachi El Bronx, 14/12 2011
– Någon skrev i efterhand, angående denna spelning, att "alla band borde ha alter ego-band" och ja, lyckas man så här bra är jag benägen att hålla med till fullo. Den här kvällen innehöll så mycket kärlek, adrenalin och knutna nävar i luften att hälften hade varit nog. Mariachi El Bronx är inte bara ett hittepå-band för medlemmarna i The Bronx att roa sig i, det är på fullt allvar och alla känslor är på kavajslaget. Dessutom är de en utmärkt inkörsport till huvudbandet i allmänhet och till punkrock i synnerhet. The Bronx förnekar sig aldrig, de kan vinna över alla till sin sida.
6. Produktionsrep med Grandaddy, 22/8 2012
– Ingen regelrätt spelning inför publik, men likväl fem, sex låtar live från scenen inför bandets spelning på Malmöfestivalen senare på kvällen. Stort favoritband. Jag var knäsvag. Om det var bra sådär mitt på dagen? You bet!
7. The End Will Be Kicks, 8/9 2007
– Skev indierock från Luleå. Medlemmar från Him Kerosene och Breach. Obarmhärtigt bra. Legendarisk efterfest.
8. Lukestar, 29/11 2008
– Jag låg bakom bokningen. Norskt band som landat Spellemann (norska Grammis) och åtnjutit stort beröm i hemlandet, men som aldrig riktigt slagit utanför norska gränsen. Detta speglades i publikantalet, men vi som var där fick en stor dos indierock av finaste slag.
9. Fucked Up, 4/11 2011
– Som en ångvält rullade de in, kanadensarna i punkbandet Fucked Up som inte ryggar tillbaka för konceptskivor som klockar in på 80 minuter. Och den månghövdade publiken ville aldrig att spelningen skulle ta slut. Det ville förmodligen inte sångaren Damian Abraham heller då han spenderade mer tid bland publiken än på scen. Bra skit. Som alltid.
10. These Arms Are Snakes, 24/7 2007
– Stört bra band. Stört bra live. Och stört sorgligt att de lade av något år efter spelningen. Hade gärna sett dem igen. Mer än gärna.
