x

Snow Patrol – ett fallet imperium

Snow Patrol – ett fallet imperium

Det som snabbt kom att kallas för britpop formades i rökmoln och, av diverse droger, framkallade högkreativa studiosessioner, som härjade lika fritt på de brittiska öarnas smutsiga klubbar och stora fotbollsarenor som på alla topplistor dedikerade för både försäljning av album och för singlar. När samma gäng bohemiska bråkstakar, som under början av 90-talet stod som kungar över en musikindustri hungrig efter större melodier, började förlita sig på att andra krafter ska leverera sångerna kvävdes skaparlågan väldigt snabbt och väldigt intensivt.

Det "nya" gardet är sina förebilders kompletta motsats, en grupp aningen yngre män som utelämnar de storslagna gesterna från privatlivet och låter musiken föra talan åt dem istället. De lyssnar oftare på, och inspireras av, Pavement och R.E.M. än det mer typiska valet The Beatles och Rolling Stones. Deras musik må röra sig i snarlika landskap som företrädarna i Oasis, The Stone Roses och Blur, men har bland bandmedlemmarna inte ens en glimt av samma inbillade förverkligade storhetsdrömmar. Gary Lightbody och Nathan Connolly funderar tyst bredvid varandra en kort stund innan de nickar instämmande, och förklarar vilka Snow Patrol är 2011, och varför de är det band de har blivit:

– Vi visste någonstans att där bandet är idag skulle föra med sig mer elektroniska drag utan att på något sätt släppa det vi har byggt upp i alla år. Så på Fallen Empires finns ett par två-tre spår som är, vågar jag säga, dansvänliga, säger Gary Lightbody och fortsätter:

– Jag har gått på klubbar i 15 år och deejayat överallt i världen, spelat hiphop och techno och electro, allt möjligt egentligen. Det har ständigt varit en del av mitt vuxna liv och alltid funnits i bakgrunden i vår musik.

Snow Patrol är inte bara en vital del av den "nyare" (om det nu går att kallas för ny efter aktivt musicerande sedan 1994) generation rockband som växt tyst och försiktigt, låtit andra influenser sippra in och påverka lagom mycket, till ett väldigt omtyckt band i kölvattnet av de tidigare bandens framgångar. De är också ett band som låtit andra spilla tid och energi på kontroverser eller på att ge tabloider något att skriva om. Framför allt är Snow Patrol till stora delar från Nordirland, och har gått igenom nästan hela sin karriär utan att beröra de tveklöst svåra förhållanden som måste ha följt åtminstone tre av fem medlemmar under uppväxten i ett land i ständig konflikt.

– Det är ingenting vi pratar om ofta, säger Nathan Connolly. Alla hanterar ju såna saker annorlunda och har olika definitioner av vad en hård uppväxt innefattar egentligen. Det ligger väl lite i vilka vi är kulturellt, ofta låter vi det bara vara.

Kan bara finnas ett imperium

Det vore enkelt att se Fallen Empires som en inblick in i världspolitiken och hur västvärldens samhällen mår idag signerad Snow Patrol, att albumtiteln och vissa spårnamn anspelar på ämnen med en möjlig samhällskritisk krydda. Men både Nathan Connolly och Gary Lightbody avfärdar något medvetet politiskt ställningstagande i musiken.

Fallen Empires handlar mer om att två olika imperium aldrig kan leva samtidigt, ett måste falla för att ge plats åt det nya. Och den tanken, den idén, berör inte geografi och härskarvälden som det kanske verkar, utan mycket mer om hur det är i relationer, hur det är på det personliga planet. Ett imperium kan inte överleva inträdet av ett annat, även i det vardagliga livet, så även inom kärlekslivet, avslutar Gary Lightbody.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA