Vem var egentligen Johnny med amfetaminet? Vi har pratat närmare med folket bakom filmen om allas vår Håkan Hellström, Känn Ingen Sorg.
Beep , beep . Telefonen vibrerar. Adam Lundgren spärrar upp sina trötta ögon. Det blev hårt igår, uppenbarligen, för hela hans kropp är fylld av en otäck men välbekant bakfylla. Med sömndruckna ögon tittar han på sin mobilskärm.
"Tjena Adam, Håkan här. Vad kul att du ska vara med i filmen. Ska vi ses och repa någon dag i veckan?"
– Det var härligt att vakna upp till det. Men när vi skulle ses blev jag ganska nervös. Jag skulle liksom sitta i hans kök och spela hans låtar framför honom. Det kändes jättemärkligt.
Adam Lundgren hade, som ni säkert förstår, fått huvudrollen i Känn Ingen Sorg – en film baserad på historier och karaktärer från Håkan Hellströms texter och musik. Att gestalta en av Sveriges största artister på ett bra sätt krävde sina metoder.
– Jag norpade smågrejer från honom i smyg. Lite intonationer och så där. Det har vi egentligen inte pratat något om jag och Håkan, säger Adam och skrattar.
– Jag minns att regissörerna någon gång frågade Håkan: "Tänker du på att han låter och påminner mycket om dig?" Då hade han bara svarat: "Ja, ibland tänker jag att 'den där gubben gillar jag'", ha ha.
Målar utanför linjerna
Grundstoryn för denna Göteborgsromantiska Håkan Hellström-hyllning är följande: Pål är en osäker yngling som drömmer om att hålla på med musik. Det vet barndomsvännerna Lena och Johnny, och det vet också hans farfar Rolle, även om han helst skulle se att Pål skaffade sig ett riktigt jobb. När Prinsessan Eva dansar in i Påls liv ställs allt på ända. Hon får honom att våga mera, trots hans ständiga tvångstankar som ofta får honom att spåra ur.
– Det var svårt att hitta impulsiviteten och oberäkneligheten som Pål har, berättar Adam. Det pratade jag och regissörerna en del om innan. Men det var också otroligt roligt att få spela en sådan okontrollerad och galen karaktär. Han målar ju utanför linjerna.
Filmen är regisserad av duon Måns Mårlind och Björn Stein, som tidigare har gjort bland annat filmen Underworld: Awakening tillsammans. Båda två är stora fans av Håkan Hellström och tvekade inte en sekund när de fick frågan. Skivorna hade de koll på sedan länge.
– Man kastas runt när man lyssnar på en platta av Håkan, säger Måns Mårlind. Man skrattar som fan på Ramlar, och sen gråter man på Nu Kan Du Få Mig Så Lätt. Vi ville att filmen skulle vara lika fullsmockad med känslor som hans skivor är.
De beskriver Känn Ingen Sorg som en saga, snarare än en benhård diskbänksrealistisk verklighet hämtad direkt från Håkans textrader.
– Första manuset som vi fick av Cilla Jackert var mycket mer naturalistiskt. Vi ville snarare berätta en saga. Den här magiska realismen är en genre som vi är förtjusta i. I filmen har vi till exempel med ett tåg från 40-talet, eftersom tågen var snyggare då. Vi har även med 70-talskläder – och en iPhone. Vi har skapat en egen verklighet. Inga stora saker, utan mer att det finns en sorts "allting kan hända"-känsla. Precis som Håkans romantiska musik. Han vågar sjunga om saker som ingen annan gör. Han vågar ta i. Då ska inte vi fega heller, säger Måns Mårlind.
– Det blev magiskt istället för diskbänksrealism. Ofta tycker jag att Håkan gör så också: En sagoversion av Göteborg, och väljer ut de fina bitarna, säger Björn Stein.
Nämnda Cilla Jackert är alltså hjärnan bakom filmens manus. Även hon är en beundrare till Göteborgs egen popson.
– Jag behövde inte börja från scratch när jag skrev det här manuset eftersom Håkan kanske är den samtida artist som jag lyssnar mest på. Hans musik är mycket kärlek, vänskap, drömmar, förhoppningar – och även en hel del svart. Att få med det var egentligen viktigare än att allt skulle vara exakt ordagrant från vad som står i hans texter.
Håkans välsignelse
Hon fick tidigt Håkans välsignelse för sin vision. Det var rent av en förutsättning för att hon skulle genomföra projektet.
– Vi träffades tidigt. Det var väldigt nervöst eftersom han ändå är min idol. Jag åkte ner till Göteborg, och han körde runt mig och pratade om olika miljöer. Vi satt en hel dag och pratade om idéer, uppslag och vad vi själva inspireras av. När jag märke att vi var på samma nivå ramlade allt på plats, säger Cilla Jackert.
För att komma i rätt stämning satte hon sig ner och läste igenom samtliga Håkans texter, och lyssnade på alla hans skivor.
– Sen skrev jag ner olika situationer och personer som är med i låtarna, och började snickra fram en historia kring det. Till exempel karaktären Johnny är en sammanslagning av flera karaktärer. Johnny med amfetaminet, som Håkan sjunger om i låten En Midsommarnattsdröm, spelas av Jonathan Andersson. Vanligtvis bor han i Bagarmossen i Stockholm, men i den sagomarinerade filmen om Håkan Hellström har han en mer romantisk boning – på en gammal vind med en terrass. I filmen är Johnny en av Påls absolut bästa vänner.
– Man känner när man hör låten En Midsommarnattsdröm att Johnny är en väldigt nära vän till Pål. I filmen är han som en brorsa för honom. En barndomskamrat som gått en annan väg för att nå sin dröm, säger Jonathan Andersson.
Pratade du och Håkan någon gång om original-Johnny?
– Vi började prata om det. Men det var mitt i inspelningen. Då sa jag att "nä, jag vill faktiskt inte höra". Jag hade redan spelat in halva min tid, så det kanske hade påverkat min känsla och tanke kring Johnny. Då skrattade Håkan bara och sa att vi får ta det sen när filmen är klar. Men vi har faktiskt inte gjort det än, säger Jonathan Andersson.
En annan av Påls barndomsvänner i filmen är Lena. Hon spelas av Josefin Neldén, känd från bland annat Ulf Malmros film Tjenare Kungen från 2005.
– Jag ville göra Lena till en så aktiv tjej som möjligt, för det tycker jag mycket Kom Igen Lena-låten är. Det är jävligt mycket energi. Jag ville inte att hon skulle bli någon bisittare.
I filmen tränar Lena kampsporten MMA , något som innebar en väldigt fysisk utmaning för Josefin.
– Att träna på det sättet och lära mig en sport på sex veckor var något nytt. Det var svårt att få det att se ut som att man hade hållit på med det ett halvt liv.
Inför filmens premiär är hon nervös. Hon tycker själv mycket om Håkan, men fick en påminnelse om hur stor han faktiskt är när hon såg honom uppträda under en hemlig spelning i början av sommaren.
– När Håkan genrepade inför sin turnépremiär på Slottsskogsvallen var jag, Adam och Jonathan där. Längst fram framför scenen stod 50-60 tokfans, sådana som verkligen avgudar Håkan. Då blev jag plötsligt jättenervös och kände att "herregud, vad gör jag om de inte gillar filmen?"
"Många delar av Göteborg är ganska fula"
Känn Ingen Sorg utspelar sig, som sig bör, i Göteborg. Men staden var inte alltid filmvänlig. Den notoriska nederbörden, som Håkan bland annat besjunger som "Gbg-regn", är ett klassiskt signum. Ena regissören Björn Stein ville därför sexa till bilderna och miljöerna som skulle vara med i filmen.
– Många delar av Göteborg är ganska fula. Men Håkans Göteborg är jävligt romantiskt, om än stökigt och stojigt. Vi ville begränsa bilderna till att vara i miljöer som vi tycker fångar den romantiken. Att det blir en förhöjd känsla av staden.
Under inspelningarna var Håkan Hellström själv på plats. Ibland, berättar Björn, lite för ofta.
– Jag tror att han tyckte att det var pinsamt att komma för mycket på inspelningarna. Men vi sa till honom att "du får vara här hur mycket du vill!" Det var något lutherskt över det, att han trodde att han skulle vara i vägen. Han är så snäll och artig att han begränsade sig, trots att han tyckte att det var jävligt kul. Han ville nog vara där mer.