"Omringad av dansande dårar får han publiken att jubla"

"Det är när han låter en trumslagen studsa och loopa i ett par minuter som hans set uppenbarar sig som festivalens absoluta höjdpunkt, där musiken snurrar iväg innan den ger väg de ljusa tonerna som bryter igenom dimman, volymen höjs ytterligare och Cyril, omringad av dansande dårar, får publiken att jubla ordentligt."

Özgür Kurtoglu var på plats under lördagens festival och fick uppleva den dansmani Cyril Hahn lyckades framkalla med sin deep house. Läs hela recensionen här.

Även Postiljonens så kallade drömpop hade en liknande effekt på publiken.

"Postiljonen gör enkel och direkt elektronisk pop med stora indieanslag, med tillräckligt med idéer för att bygga vidare på det fina de redan skapat; de är ett band vars version av att släppa loss smittar av sig så att ett helt rum står och dansar aningen obekvämt med varandra, och de är ett högljutt band med programmerade beats och noise strösslat stiligt och lite slarvigt över det hela som gärna slänger in ett samplat och mycket snyggt saxofonsolo som garnering." Läs mer här. 

Syron, ett namn som utmärker sig på den elektroniska pop-scenen och som stack ut under lördagskvällen.

"Det är ett intressant projekt, Syron, som är en spännande bokning för SvMK Fest att presentera för en för bandet främmande publik. De gör inte alltför mycket väsen för sig på scen, men är ändå tillräckligt stabila för att anmärka." Läs hela omdömet här.

Miriam Bryant var festivalens första akt och Özgür Kurtoglu beskriver spelningen som ganska stolpig. Uppträdandet låg helt på den begåvade huvudpersonens axlar, Miriam Bryant.

"Men det ska göras tydligt och inte hymlas med att de bitarna i detta stadium av Miriam Bryants karriär att det som är lite tråkigt och lite för händelsefattigt på scen på Münchenbryggeriet är något som kommer växa sig större med tiden. Huvudrollen innehas inte av tremannabandet utan fullständigt av sångaren, den väldigt begåvade Miriam Bryant." Hur många stjärnor fick hon? Kolla här.