LÅT FÖR LÅT: The Other Woman går igenom skivan Sing i detalj.
På albumet Sing tolkade The Other Woman en rad klassiska låtar från artister som Robert Wyatt, Monica Zetterlund och Billie Holliday. I dagens Låt För Låt går gruppens sångerska Ellekari Sander igenom de utvalda spåren. Lyssna på skivan via Wimp eller Spotify – och ta del av funderingarna här nedan.
Lover Man
– En überstandard, otroligt daterad men jag älskar skiten. Den är skriven av tre män och utgår från en trånande, kärlekstörstande kvinna som längtar halvt ihjäl sig efter ett hångel. Jag kan komiskt nog otroligt lätt gå in i känslan. Den är så tveklös och entydig. Inga förvirrande frågeställningar … som det blir när jag själv skriver…
Stay Tuned
– Poppigast på skivan. Skriven av Anja Garbarek men vi lärde oss den av Robert Wyatt. Jag ser mig själv som död, förvandlad till skyddsängel åt nära och kära, när jag sjunger den. En nära-livet-upplevelse.
Smile
– Fina, fina Charlie Chaplin! Uttrycket "What you think upon grows" fäste på mig när jag var liten. Den här låten är både uppgiven och hoppfull på samma gång. Den ingår i böl-kategorin för mig.
Willow Weep For Me
– Ann Ronell skrev den här låten 1932, 28 år gammal. Om man läser texten förväntar man sig kanske en smäktande ballad. Men för mig så innehåller den någon slags ilska som jag tror skiner igenom på inspelningen.
Vindarna Sucka
– Den här låten var både svårast och lättast att ge sig på för mig. Lättast för att den är fantastisk och för att jag hört och älskat den en miljard gånger med Monica Zetterlund och Bill Evans. Svårast för att den är fantastisk och för att jag hört och älskat den en miljard gånger med Monica Zetterlund och Bill Evans.
Love Me Or Leave Me
– En gammal Billie Holliday-låt. Många av de här gamla låtarna har rätt mycket humor i sig, vilket inte alltid kommer fram när de framförs av seriösa jazzmusiker. Jag var otroligt sugen på att behålla vår trummis Jonas kommentar på inspelningen, "Let´s make history" på bred skånska innan han räknade in. Men jag tog mitt förnuft till fånga. Mossigare än så här blir det dock inte.
Weird Nightmare
– Konstigt nog inte en särskilt spelad men grym låt av Charles Mingus. Det bästa stråk/kör-arret jag gjort enligt mig själv. Jag hade otroligt roligt i min källare när jag gjorde påläggen.
What Reason Could I Give
– Den här låten önskar jag att jag skrivit själv. Eller jag känner det som om jag har gjort den själv. Jag har spelat den med The Tiny också. Ornette Coleman är lite av en husgud för mig. Jag tror faktiskt att jag har honom att tacka för mitt förhållandevis stora sångregister för att jag har sjungit så mycket med hans skivor.
