Bjuder på ljudet av en kulturell marxistpsykos.
Nog håller subkulturerna på att förtvina, för hur i helvete skulle de kunna överleva? De tydliga gränsdragningar vi förlitat oss på äts upp av informationssamhällets massiva konfetti-flöde, identitet och princip söndrar till ljudet av det Stora Dånande Internet. Snart är vi bara en pervers wok-gryta av sjöpunktraphop-madchesterhipster-piss.
Men gråt inte än. Stockholmsbandet Psykofant har bara börjat borra sig in genom skallbenet på Sverige med sin vredgade könspunk, men de gör det inte bara som ett band. De gör det också som en rörelse, ty hos dem tar berättelsen om Shoreline-vänstern vid.
– Shorelinevänstern är den poppiga delen av den autonoma vänstern, säger Simon Hjort, som är väldigt noga med att understryka att han inte alls är någon talesperson för bandet, och fortsätter:
– Den startades i samband med att Tora och jag kom på ramsan "Jocke Berg är ett borgarskämt, Shorelinevänstern hatar Kent" under en första maj-demonstration, sen klottrades det på en vägg på indiepopfestivalen Cosy Den som la upp det på Instagram, och sen bara gick det vidare.
Shorelinevänstern är också namnet på Psykofants första singel – från nysläppta EP:n Hindsides – som i detta nu skitar ner lite varstans med sin okristliga virilitet.
De fem medlemmarna i bandet har spelat ihop i mindre än två år, ändå har de funnit ett synnerligen spetsigt vis att kommunicera på; i Psykofant finns inga motsättningar mellan det hädiska, det politiska, det ironiska och uppriktiga.
– Jag tror att vi fyller någon lucka just inom punken, menar Shiva, som tar hand om lejonparten av sången i kvartetten. Det finns punkband som typ försöker lajva att de bor i rågsved på 80-talet vilket bara blir supertöntigt medan vi gör musik som avspeglar vår samtid både till musik och text. Vi visar att svensk punk kan vara cool, progressiv och aktuell även 2015 och den musik vi gör hade aldrig kunnat skapas på någon annan plats eller någon annan tid än här och nu.
På ett högre plan är Psykofant ett ihopsvetsat monument över den gamla och den nya tidens subkulturer: De är härligt vänsterrabiata, men dammsuger samtidens alla vrår på inspiration. De är ideologiska, men totalt ointresserade av enkelspårig trångsynthet. Sjunker vi sedan ner på marknivå bär bandet främst två anletsdrag som är avgörande för att vara relevanta idag: 1. De lider av storhetsvansinne. 2. de förefaller bära sunda tvivel inför artister som försöker låta som Håkan Hellström.
– Jag kan verkligen irritera mig på band där alla har samma influens och försöker låta som någon annan, funderar Simon. En gång när vi spelade i Göteborg så var det en snubbe på samma festival som spelade "göteborgspop influerad av Håkan". Det lät bara som en jättedålig parodi och vi satt och försökte hålla oss från att skratta hela spelningen. Han avslutade den för övrigt med en cover på För Sent för Edelweiss. Ja, på riktigt.
Stockholmsbaserade Psykofant består av Shiva (sång), Tora på bas, Matilda på trummor, samt Simon och John på gitarrer. De är aktuella med EP:n Hindsides, där Shorelinevänstern utgör första spåret.
