Handlar Hungry Heart om Andra Långgatan?
Hungry Heart avspeglar en utekväll på Andra Långgatan i Göteborg, Born To Run tar oss längs Norrköpings gator och The River rinner i Norrland. Highway 1 blir till E6. Det är inte bossen från New Jersey som studerat svensk geografi. Det är göteborgsgruppen My Quiet Companion som har placerat Springsteens låtar på Sverigekartan under namnet Hungriga Hjärtan.
Den 12 februari är det premiär för americanatrions svenska tolkning av bossen på Teater Aftonstjärnan i Göteborg. Gitarristen Patrick Rydman, som alternerar sången med Sofia Ekberg, såg betongen gunga på Ullevi under Springsteens legendariska visit 1985 och var utbytesstudent i USA när Born In The USA låg som listetta. GAFFA ringde upp Patrick, vars hjärta hungrar extra mycket inför spelningen.
Hur kom det sig att det blev Springsteen på svenska?
– Vi var ute på turné och jag hade spelat If I Should Fall Behind på ett bröllop. Det lät inte alls som Springsteen-originalet, hela tilltalet blev annorlunda även om det var på engelska. Ska vi inte testa att översätta låtarna till svenska? Bob Dylan, Leonard Cohen och Tom Waits har många svenska artister redan tolkat.
Och sedan föll valet på Springsteen?
– Ja, vi började och sedan gick det undan. Jag kom in i ett flow och blev drabbad av Springsteens texter när jag började översätta. Jag hade inte riktigt kommit in i låtarna tidigare. Det var en fördel att ingen av oss var någon ultra-Springsteen-nörd. För många är det är helig mark, men vi bara körde på.
Var det lätt att plantera texterna på svensk mark?
– Låtarnas tema handlar om utanförskap och förhållanden som vacklar. Det är väldigt universella teman. Vissa låtar gick att flytta hit, "det här kan vara Norrland" och då fick låten heta just Norrland. Det var väldigt inspirerande.
Är det lätt att känna igen de svenska städerna i de nya texterna?
– Det är öppet för tolkning. Vi detaljskildrar ingen svensk stad. När Born To Run dök upp i våra huvuden tänkte vi att "det här kan vara Norrköping". Folk som bor där kan känna igen sig. Vi sjunger om ett ställe som heter Palace. Vi försöker helt enkelt att hitta svenska paralleller till det som sjungs i Springsteens texter.
Vad kan vi förvänta oss live?
– Det blir avskalat och akustiskt, intimt men ändå ösigt. Det blir stompboard istället för trummor.
