GAFFA.se – allt om musik
Vi ringde upp Vänsterpartiets partiledare, Jonas Sjöstedt, för att snacka musik.
Vilket är ditt första musikminne?
– Jag minns att mina föräldrar spelade Jag Ringer Dig På Tisdag med Einar Berg. Det är nog en bortglömd hit idag, men har visst nostalgivärde för mig.
Vad spelades hemma när du växte upp?
– Mina föräldrar lyssnade mycket på klassiskt. Beethoven, Arvo Pärt och Allan Pettersson, bland andra. De slutade ta in ny musik ungefär vid Beatles, men det kunde ju varit värre.
Vilken var din första skiva?
– Jag fick Beatles-skivor av mina föräldrar. Sen minns jag att min kusin från Italien gav mig Harvest med Neil Young. Den är tidlös och håller fortfarande.
Du har sagt att Dead Kennedys 1981 är din bästa konsert. Varför då?
– Det var en total musikupplevelse. Jag hade lyssnat mycket på svensk punk som Grisen Skriker innan. Det var ett overkligt tryck på spelningen, publiken stormade scenen under varje låt. Jag var 16-17 år, vilket bidrog till upplevelsen.
Hur ser din musiksmak ut idag?
– Jag lyssnar nästan bara på americana. Folkmusik, bluegrass och country. Jag lyssnar på musik flera timmar om dagen och scannar av den nya musiken som kommit. Courtney Marie Andrews är en, jag gillar hennes låt Table For One. Lucinda Williams är en annan. Earl Brothers, om vi ska ta en lite äldre.
Finns det någon musik du inte tål?
– Tysk dansbandsmusik, den är smörigare än den svenska och även nationalistisk.
Har du någon guilty pleasure?
– Celine Dions tidiga franska hits. Det är patetiskt men finns ändå något där som berör. Jag tycker hon är bättre på franska.
Har du någon speciell peppmusik inför tal och debatter?
– Jag har snarare lärt mig att jag behöver ladda ner inför debatter. Det kommer så mycket adrenalin ändå. Jag lyssnar gärna på någon eftertänksam amerikansk artist som Joni Mitchell då.
Vad tycker du om när musik används i politiska syften?
– Om man använder musiken som en signatur så ska det finnas ett godkännande från artisten. Jag tänker på Simon And Garfunkels America, som Bernie Sanders använde. De stödde ju honom, och hade godkänt det.
Vad är viktigast för det svenska musiklivets fortsatta utveckling?
– Det viktigaste är att alla barn och ungdomar som vill spela musik också ska få göra det. Det ska aldrig bli en ekonomisk fråga vid köksbordet. Då kan det svenska musikundret fortsätta växa.
Vilken musik får inte tillräckligt mycket utrymme just nu?
– Brasilien är ett otroligt musikland. Maria Bethânia till exempel. Det är inte uppmärksammat här. Det finns så otroligt mycket bra musik, det är svårt att ta in allt.
Går du ofta på konsert?
– Det händer tyvärr sällan. Jag har små barn och är partiledare. I USA blev det flera gånger i veckan, det var bara att glida in och käka brunch på något ställe och så spelade olika band där. Det är ett spännande sätt att upptäcka ny musik på.
Vad är viktigast – melodi eller text?
– Utan en bra melodi funkar det inte. I americana-traditionen berättar man ofta en historia om något som är udda, vardagligt eller besvärligt. Den berättartraditionen finns inte riktigt i Sverige. När man får ihop det med en bra melodi, då blir det riktigt bra.
Om någon artist skulle göra en låt om Jonas Sjöstedt, vem skulle det vara?
– Då får jag koppla tillbaka till ungdomen, och störst under mina tonår var Ebba Grön. Jag vågar inte säga vad en sån skulle kunna heta, men Thåström har ju gjort en självbiografisk skiva som heter Skebokvarnsvägen 207, som jag tycker mycket om. Med Fanfanfan på bland annat. Så låten skulle gå i den stilen.
Vilken är din största musikupplevelse?
– Jag tycker ofta mindre konsertlokaler ger större upplevelser. Jag minns ett ställe som hette Freddie’s Backroom i Brooklyn, från tiden när jag bodde i USA. Min kompis Brian var ute och sprang och hade två dollar på fickan. Då hittade han det stället, som hade små konserter väldigt ofta.
Vilken musik ska spelas på din begravning?
– Det har jag faktiskt tänkt på. Dels Time To Say Goodbye med Andrea Bocelli. Sen Ska Nya Röster Sjunga av Mikael Wiehe. Jag måste få med lite progg.
Artikeln är även publicerad i GAFFAs septembernummer under Finalen-sektionen.