GAFFA.se – allt om musik
I början av februari skickade Way Out West ut ett imponerade förstasläpp, med tungviktare som Cardi B, The Cure, Zara Larsson och Stormzy, med flera. Idag presenterar festivalen ytterligare 19 högklassiga akter.
En av vår tids mest stilbildande producenter, låtskrivare och artister Blood Orange. Christine and The Queens – magnetisk, melodisk och lekfull popstjärna på både franska och engelska som redan står på de största scenerna världen över (och ändå har hon bara börjat). Innovatören Yung Lean. Återförenade och efterlängtade Stereolab – det är bara några av de nya namnen till Way Out West.
LÄS OCKSÅ: Way Out West skickar ut giganter
Kolla in hela listan med arrangörens kommentarer:
Blood Orange. Du kan aldrig vara helt säker på vad du har att vänta härifrån men du vet att du kommer bli inspirerad. Dev Hynes gör en alltmer förfinad, sensuell och sårbar sovrums-R&B vars vidöppna fönster fångar sirener, prat, tjut, skratt, allehanda gatuljud. Det är musik som omfamnar soul, funk, jazz, hiphop, elektroniskt utforskande, identitetsfrågor och en mänsklighet som aldrig blir annat än relevant. En av samtidens viktigaste röster.
Christine and the Queens. En popstjärna i tiden eller tiden i en popstjärna? Héloïse Letissier går på tvären mot könsnormer, låter sig inte infogas i den förväntade queer-stereotypen. Eller som hon sjunger: ”I’m not going to be exactly the queer you want me to be/I believe in the question mark more than the answer”. Höstens sverigebesök utmynnade i en av senare tids mest imponerande spelningar, en perfekt koreograferad show som lika mycket kan kallas dansföreställning som traditionell konsert.
Yung Lean. Långt innan narkotisk och depressiv rap var mainstream så rappade Yung Lean sina gränslösa fantasier om italienska konstnärer, japansk populärkultur, Pacman, sex, droger, designkläder, mat, skräckfilm och science-fiction och lyckades med något väldigt få svenska hiphop-artister har gjort: han fick en internationell karriär. Tillsammans med Sad Boys har han ritat om kartan för den moderna hiphopen, och samtidigt etablerat en hängiven fanskara världen över som passionerat följer varje kreativt steg han tar. Nu har tidsandan, minst sagt, kommit ikapp honom.
Mabel. Lätt en av Sveriges största internationella stjärnor just nu. Med en veritabel parad av ofta platina-, guld- eller silversäljande singlar som Finders Keepers, Fine Line och nu aktuella Don’t Call Me Up, för att inte tala om Raye/Stefflon Don-samarbetet Cigarette och Jax Jones-kollaborationen Ring Ring, har Mabel sedan debuten 2015 etablerat sig som en exceptionellt pålitlig hitmaskin där modern R&B och pop möts.
Khruangbin. Ena sekunden vaggar de in lyssnaren i Tarantinos cineastiska universum, andra gånger sätter de tonerna till surfing bland vågor eller på vandring genom öknen. Vare sig du kallar dem thaifunk, instrumental fusion eller surf-rock så är en sak konstant: den internationella prägeln. Det här är världen översatt i musik.
Snail Mail. Det i fjol släppta debutalbumet Lush är en samling outplånligt knivskarpa ögonblicksbilder som på pricken lyckas fånga en specifik ålder och fas i livet, i det här fallet perioden då tonår övergår i något som alltmer liknar vuxentillvaro utan att den inblandade personen egentligen tycker sig höra hemma någonstans men samtidigt inser att ungdomstiden som varit aldrig mer kommer åter.
Stereolab. Deras skivor låter fortfarande inte som någonting annat, känns än i dag moderna, både fjäderlätta och stilistiskt målmedvetna. Även om många band influerats av dem är det bara Stereolab som kan göra Stereolab-musik så som vi vill ha den.
Viagra Boys. Musik för rännstenen och ruinens brant, smart och dumt och alltid med ett snett leende, street blues som smälter ut över golvet precis när du tänkte ta mer; typ The Stooges möter The Birthday Party eller Devo korsbefruktade med Mark E Smiths The Fall.
Pharoah Sanders Quartet. ”Antagligen världens bäste tenorsaxofonist”, sa Ornette Coleman om honom. Alldeles oavsett vad folk har sagt eller tyckt råder det ingen tvekan om att Pharoah Sanders är en av få giganter från jazzens guldålder som alltjämt finns med oss.
Mahalia. En eklektisk musikalisk vision djupt förankrad i historien – Sade, Erkyah Badu och Ms. Lauryn Hill nämns med särskild glädje – men Mahalia flyttar utan friktion sitt arv in i samtiden. Hennes mjuka röst, berättelsedrivna texter och stora musikalitet utgör motorn som skickar Mahalia i hög hastighet rakt in i framtiden.
Neneh Cherry. Utomjordisk coolhet. Stilbildande ikon. På senaste albumet Broken Politics fortsätter hon med det djupt inflytelserika genrekorsande som hon revolutionerade på 80-talet. Ett av förra årets främsta giv.
Makaya McCraven. Trummis, bandledare och producent. Senaste plattan Universal Beings bjuder på fri form, hårda grooves och loopar, där improviserade inspelningar har klippts ner till kortare segment. Ett abum att dyka in och försvinna i.
Nao. En av de starkaste kreativa krafterna inom den rådande brittiska soulboomen. Vårdar impulserna från idoler i stil med Alicia Keys, Jill Scott och Prince ömt men inte i bemärkelsen efterapa utan i stället placerar hon dessa i en ljudmiljö där uppväxtens jungle, UK garage och grime får likartat mycket utrymme.
Sassy J. Hennes set och mixar har en aura som är självsäker, trygg och full av omsorg. Samtidigt får de även den mest initierade lyssnaren att överväga att sälja alla sina skivor och istället börja om från början. Som DJ i över 20 år har Sassy J etablerat sig som ett av de främsta namnen för audiofiler och finsmakare världen över.
Jireel. Ljudet av framtidens Sverige. De flesta kollegor fick snabbt se sig själva frånåkta av 19-åringen från Rågsved. Det är positivt, det är framåtblickande, det är smart och det är obönhörligt medryckande. Älskad och hyllad. Av alla.
Hunee. Den DJ folk åsyftar när de pratar om sanna selectors. Varje klanderfri mixning följs av sprudlande danssteg och breda leenden från både publik och DJ – med sin enorma erfarenhet och djupa skivlådor är Hunee onekligen en av dansmusikens bäst bevarade skatter.
Stella Donnelly. Med lekfull snärtighet och gitarrjangliga melodier i gränslandet mellan indie och folksånger angriper Stella Donnelly allvarliga ämnen, där låttitlar som Boys Will Be Boys och Old Man avslöjar en del om vartåt udden riktas. Det här kommer utan tvekan att ”hända” på riktigt inom en mycket snar framtid.
Fatima. En svensk Soul/R&B-stjärna. Vi kanske inte helt har förstått det här hemma, men faktum kvarstår: i Fatima har vi en sångerska i absolut världsklass. En grundmurad kärlek till hiphop som tillåts gifta sig med jazz, soul och R&B – allt sammanhållet av en imponerande mångsidig röst som rör sig ledigt mellan det silkeslena och det råa.
Octavian. Den eklektiska musiken är en orädd hybrid av den fragmentariska UK-scenen – det är trap, grime, dancehall, pop, R&B och house – över vilken Octavian sin med hesa, melodiska röst blottar hela sitt emotionella register. Allt tyder på att vi bara sett början på den storslagna berättelsen om råtalangen Octavian.
Way Out West äger rum 8-10 augusti i Slottsskogen, Göteborg.
LÄS OCKSÅ: De vann GAFFA-Priset 2019