GAFFA.se – allt om musik
Så var vi äntligen här. Efter fem långa veckor av mediokra shownummer, tveksamma kompositioner och en Oscar Zia som inte riktigt verkar fått memot att han ska vara programledare – La Grande Finale! För er som inte följt med under semifinalerna så tar jag, GAFFAs Simon Lundberg, emot er med öppna armar.
Förra veckan tog sig de fyra sista bidragen till final i den "rebrandade andra chansen" som nu istället kallas semifinal. Detta namnbyte till trots så var det, i princip, exakt samma upplägg. Fun fact är att 2002, det första året med de semifinaler vi känner till idag, var det tidigare vinnare av Melodifestivalen som valde två finalbidrag i något som kallades Vinnarnas Val. Inte konstigt att det konceptet aldrig användes igen.
Jag, och likt många andra, har varit lite väl hårda mot programledaren Oscar Zia. Han gör verkligen sitt bästa, och även om det blir awkward så ska han ha kredd för att verkligen äga det. Nu kan jag tycka att det är charmigt.
Finalstartfältet är hyfsat starkt, men mycket är väldigt mediokert. Räkna med många trestjärniga bidrag (av sex möjliga). Det finns ingen självklar vinnare lex 2012 när Loreen självklart sopade mattan med alla, ja inklusive Danny. Låtmässigt är det nu en blandning av ganska slätstruken kontemporär pop och så har vi en udda musikal/Disney-hybrid som Anders Bagge framför. Några är starkare än andra, och här sätter jag betyg (som kan ha ändrats sedan semifinalerna) samt ger min syn på hur stor chans bidraget har i Eurovision Song Contest samt en ungefärlig tippning om placering för kvällen.
Som vi vet så kommer ropen ändå till slut skalla "fel låt vann", det är sen gammalt. Till och med 2012 när alla som har ett hjärtslag kunde se att Euphoria var den självklara vinnaren så fanns det de som hade invändningar (SD:s egen Björn Söder som ifrågasatte om artisten var "svensk nog") .
Till bidragen!
BIDRAG 1: Run To The Hills
Artist: Klara Hammarström
Låtskrivare: Jimmy "Joker" Thörnfeldt, Julie Aagaard, Anderz Wrethov, Klara Hammarström
★★★☆☆☆
Jag ska vara ärlig och säga att jag var otroligt pepp på det här bidraget i deltävlingen. På förhandslyssningen så stack den liksom ut i sin aura, doftandes Y2K och Cascada-esque (inte att förväxla med fjortisparfymen Escada). Med tiden har den sjunkit i betyg, Klara kunde inte riktigt leverera sångmässigt live. Men visst blir den farlig ändå? Sverige kanske äntligen är redo att skicka något som kunde spelas från en EPA-traktor i Avesta utan att få sneda blickar? Den växer sig likt ett monster och dunkar på, och spännande att höra Julie Aagaards alster (annars levererar hon också techno-camp under namnet Kill J).
Hur jag tror det går i finalen:
Klara är defintivit en av de starkaste korten i finalen låtmässigt, en topp tre-placering?
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Den skulle tas emot med öppna armar av fansen, däremot är det inte en vinnarkandidat. Ett av de säkrare korten att skicka dock med en topp tio-chans.
BIDRAG 2: Som Du Vill
Artist: Theoz
Låtskrivare: Tobias Lundgren, Axel Schylström, Tim Larsson, Elize Ryd, Jimmy "Joker" Thörnfeldt
★★☆☆☆☆
Den växer sig inte starkare än under deltävlingen, och sedermera semifinalen. Det är en halvblek kopia av Axel Schylströms (en av låtskrivarna nu) redan halvbleka bidrag från 2017; När Ingen Ser. Kanske kryddad med Dannys något märkliga Dandi Dansa från förra året. Det är väldigt mycket skvalmusik från Rix FM, och känns varken spännande eller innovativt. Men unge talangen Theoz är proffsig, däremot är scenshowen ett stort frågetecken. Varför känns det som roliga timmen i skolan? Stajlingen är som hämtad från en tonårig tiktoker med 500 följare.
Hur jag tror det går i finalen:
Theoz har MÅNGA unga fans som kommer hjärtrösta flitigt, däremot är det kört för vinsten. Kanske klarar han sig runt nionde plats.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Dåligt. Även på engelska skulle den kännas alldeles för platt för att prestera, men Theoz charm kan eventuellt ta oss till final. Eventuellt.
BIDRAG 3: Higher Power
Artist: Anna Bergendahl
Låtskrivare: Anna Bergendahl, Erik Bernholm, Thomas G:son, Bobby Ljunggren
★★★★☆☆
Lyckan var stor (hos mig) när Anna lyckades kvala in till final via semifinalen förra veckan. Att den här powercountrypop-låten skulle behöva slita (som en häst) för att ta sig till final är ett stort frågetecken. Anna har tävlat förut, som bekant vann hon 2010 för att misslyckas att ta oss till finalen, men övriga två bidrag i modern tid har varit välkomponerade, spännande och det här är ett vackert avslut på den trilogin. Inte den bästa av de tre, men likväl. Men likt Sagan Om Ringen så förväntar jag mig inte att hjälten vinner till slut. Vilken scenkänsla hon har dock, helt ensam på scenen (well, förutom hästarna).
Hur jag tror det går i finalen:
Det blir en placering någonstans i mittenskiket.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Eventuellt bra, men efter att jag genomlyssnat de bidrag som redan är klara för Eurovision så har vi flera countrydoftande bidrag. Däribland Estlands Hope som känns aningen vassare.
BIDRAG 4: Änglavakt
Artist: John Lundvik
Låtskrivare: Anderz Wrethov, Elin Wrethov, Benjamin Rosenbohm, Fredrik Sonefors, John Lundvik
★★★☆☆☆
Han gjor det, herr Lundvik. Han sadlade om och sjöng på svenska. Det kändes kanske inte helt självklart först, men när han stod på scenen i deltävlingen så kändes det självklart. Han tar över scenen och styr över den likt Zeus styrde gudariket i grekisk mytologi. Däremot växer sig inte den Mauro Scocco-doftande 90-talsballaden särskilt stark, snarare tvärtom. Den blir lite utvattnad och fäster inte likt Lundviks tidigare bidrag. Men en stark scenshow, det får vi.
Hur jag tror det går i finalen:
Det blir nog så att John Lundvik får kämpa för att komma högre än en tionde plats.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Han har gjort det förut, och något säger mig att den här låten skulle kunna väcka liv i både telefon- och juryröster. Det är något med just artisten.
BIDRAG 5: My Way
Artist: Tone Sekelius
Låtskrivare: Anderz Wrethov, Tone Sekelius
★★★☆☆☆
När Tone så välförtjänt tog sig till final i förra veckans semifinal blev jag (likt med Anna) oerhört lycklig. Vilken karisma! Även om låten känns lite som en avdammad schlager från början av 2000-talet så är budskapet om att älska sig själv alldeles för starkt att helt se bort ifrån. Det dramatiska klädbytet tillför showen, och höjer definitivt camp-faktorn. Sådana här bidrag behövs i Mello även om den antagligen inte har en chans att vinna, den kommer ändå gå varm på alla gayklubbar Sverige över i åratal.
Hur jag tror det går i finalen:
Jag tror att Tone har folket på sin sida och kan därför nöja sig med en placering någonstans i mitten runt sjätte plats.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Svårt! Antingen kan det vackra budskapet lyfta bidraget vidare, men det kan också falla platt. Det har hänt väldigt många gånger tidigare. Bland annat 2011 där den forne vinnaren Dana International helt floppade och åkte snopet ut i en semifinal.
BIDRAG 6: Bigger Than The Universe
Artist: Anders Bagge
Låtskrivare: Anders Bagge, Jimmy Jansson, Peter Boström, Thomas G:son
★★★☆☆☆
Jag struntar i att låten är som den konstigaste crossovern mellan Disney-musik, en musikal från 1990-talet och en officiell OS-låt, Anders Bagge är så himla fin när han framför det här bidraget. Det är en charm inte många har, att verka så grandios och samtidigt så försynt. Hans underbara röst passar låten utmärkt, och visst kan hans charm leda honom hela vägen till vinst? Låten däremot känns ganska trist, som om Swedish House Mafia skrivit en ballad tillsammans med Elton John, inte dåligt. Men långt ifrån genialiskt.
Hur jag tror det går i finalen:
Det finns vinnarbuzz kring Anders Bagge och med tanke på hur populär han är hemma i stugorna är jag inte förvånad om han nosar på förstaplatsen. Däremot tror jag det faller med den internationella juryn, och han hamnar topp tre.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Oufff. Det här kan gå lite hur som helst mycket för att folk inte känner Bagge som vi här gör, antingen blir det succé som Norges Silent Storm år 2014 eller så försvinner den i balladmassorna likt Nordmakedonien 2021 (ni minns inte den va?).
BIDRAG 7: Innocent Love
Artist: Robin Bengtsson
Låtskrivare: David Lindgren Zacharias, Victor Sjöström, Victor Crone, Viktor Broberg, Sebastian Atas
★★★☆☆☆
Var det bara jag som glömt att Robin Bengtson var med i år igen? Jag hajpade visserligen den här låten i den första deltävlingen, men att denna 80-talsdoftande pastisch försvinner i massorna ett år som 2021 är ändå märkligt. Melodin är i princip helt försvunnen från min hjärna, och det bådar inte gott för den forne Mello-vinnaren. Visst är den charmig och minner om en epok med Nik Kershaws Wouldn't It Be Good i hörlurarna och när Den Oändliga Historien hade ett ledmotiv komponerat av Giorgio Moroder. Inte för att jag var född då, men det går att fantisera ...
Hur jag tror det går i finalen:
Den internationella juryn kanske uppskattar hunken på scenen, men jag tror folket också glömt denna låt som hamnar i botten.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Det är inte omöjligt att den tar sig till final och hamnar någonstans i mitten mot slutet. Vågar vi ta den risken?
BIDRAG 8: Freedom
Artist: Faith Kakembo
Låtskrivare: Laurell Barker, Anderz Wrethov, Palle Hammarlund, Faith Kakembo
★★★☆☆☆
Den här trenden med att jag sänker betygen på låtarna efter min dom i semifinalen är oroväckande. Visst är den här souldoftande balladen proffsigt skriven, och bra framförd. Det var en smärre chock att denna knep finalplatsen från Lisa Miskovsky, men det är alltid kul med en skräll och en underdog. Faith är charmig, men det är lite som att låten äger henne och inte tvärtom. Hennes bidrag från 2020, Crying Rivers, har mer dirt. Det här är alldeles för cleant och radiovänligt.
Hur jag tror det går i finalen:
Mitten? Svårt att sia om, men det är inte en vinnarkandidat.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Visst kan den charma några jurymedlemmar, men det är inte ett säkert kort.
BIDRAG 9: Bluffin
Artist: Liamoo
Låtskrivare: Jimmy "Joker" Thörnfeldt, Sami Rekik, Dino Medanhodzic, Ali Jammali
★★★★☆☆
Äntligen! Jag höjer ett betyg jämfört med min dom i deltävlingarna. Kanske tyckte jag först att detta var ett för säkert kort inspirerad av The Weeknd och väldigt trendkänslig musik. Liamoos svala falsett har dock fastnat i mitt huvud och den något repetetiva refrängen fäster sig! Låten har ändå internationell karaktär, men det kan faktiskt falla på artistens framträdande. Visst är han söt, men karln kan inte dansa för fem öre. Det känns otroligt ansträngt när han viftar med händer helt ensam utan backup.
Hur jag tror det går i finalen:
En självklar utmanare! Om den inte vinner så är det nog andraplatsen som gäller.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
En charmig kille som sjunger en modern poplåt har fungerat många gånger för Sverige, och likt Eric Saades topp fem-placering från 2011 kan han klara sig lika bra.
BIDRAG 10: Hold Me Closer
Artist: Cornelia Jakobs
Låtskrivare: Isa Molin, David Zandén, Cornelia Jakobsdotter
★★★★★☆
Även här höjer jag betyget (rejält) för jävlar vad hajpen är stor runt detta bidrag. Och med all rätt. Det är en välkomponerad låt (pennad av bland andra en ballad-queen vid namn Isa Molin) som är framförd av larvigt kompetente Cornelia Jakobs. Jag blev tagen på sängen när hon skuttade direkt till final, men sedan dess har jag längtat efter att se den på scen igen! Jag trodde nog inte att den skulle växa så mycket som den gjorde, men de rockiga tonerna tar över mig och helt plötsligt tror jag att alla är Stevie Nicks. Eller något.
Hur jag tror det går i finalen:
Också en utmanare, det här kan vara vår vinnare.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Här är jag orolig. Visst kan hennes proffsighet och låtens skörhet locka till röster. Men det har hänt många gånger att en sval rockballad hamnar elva i semifinalen och faller bort från finalen. Här får låten bara en chans och jag var inte såld första gången.
BIDRAG 11: I Can't Get Enough
Artist: Cazzi Opeia
Låtskrivare: Bishat Araya, Jakob Redtzer, Cazzi Opeia, Paul Rey
★★★☆☆☆
Även om Cazzi Opeia är stajlad som en samling av kräks från ett regnbågs- och enhörningstema på en ettårings kalas så är låten inte dålig. Den doftar Kylie Minogue, den ger Zara Larsson. Men efter några lyssningar så känns det igen, och i ärlighetens namn hade jag nog förväntat mig ännu mer. Cazzi är för det inbitne k-pop-fanet väldigt framångsrik som låtskrivare och producent, och det är ju långt ifrån en Psycho med Red Velvet ...
Hur jag tror det går i finalen:
Barnens hjärtröster i all heder, men denna hamnar någonstans i botten.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
Jag tror faktiskt inte att den skulle fungera. Det är någonting som känns off, och låten lyfter inte som jag hoppats. Det blir lätt en liknande historia som Island 2017 som hade en snygg låt i Paper med urcoola Svala, men som föll platt i semifinalen.
BIDRAG 12: In I Dimman
Artist: Medina
Låtskrivare: Jimmy "Joker" Thörnfeldt, Sami Rekik, Dino Medanhodzic, Ali Jammali
★★★☆☆☆
Jag är tacksam att Medina tog sig till final, för även om detta inte är vårt starkaste kort att skicka till Turin så är det omöjligt att sitta still när den här fotbollshejaklacken river av refrängen. En låt som defintivit kommer spelas ute på landets alla klubbar hela sommaren lång! Deras vänskap är också någonting som har varit fint att se i bland annat green room, ingen toxic masculinity här!
Hur jag tror det går i finalen:
Den kommer gå bra hemmavid, men inte prestera bra hos juryn. Någonstans i mitten.
Hur jag tror den skulle prestera i Eurovision:
För den som lyssnat på bidragen i Eurovision 2022 så är mycket av temat en "kul låt" med en jävla massa bas. Lyssna bara på Norge eller Österrike.
SLUTRESULTATET?
Vem vinner då? Det står nog mellan Anders Bagge, Cornelia Jakobs, Liamoo och Klara Hammarström. De bidragen har med sig folket (och streamingsiffror) och kan klara av att axla manteln i Eurovision. Jag tror mer på en emotionell koppling till vinnaren och tippar därför mer på Cornelia och Anders, än jag gör på mer kalkylerade poprebusar som Klara och Liamoo.
Hur vi än kollar på Melodifestivalen så är det en folkfest. Vi samlas för att kolla, snacka skit, men också att uppmärksamma nya artister, lyfta låtskrivare. Och det bjuder på en mängd samtalsämnen med den där stela kollegan på kontoret. Jag tycker att Melodifestivalen 2022 lite känns som en nystart, en tid utan Christer Björkman vid rodret där man satsar mer på att nå ut till fler väletablerade artister och få in nya, unga namn. Snart känns det utblommat, men det är en bit kvar innan vi ser Robyn göra comeback (visste ni att hon skrev ett bidrag åt Cajsalisa Ejemyr 1997?) eller Jocke Berg göra debut.
Sen hade det kunnat se ut som i San Marino som i år introducerade nya formatet Una voce per San Marino där den knapphänta befolkningen på knappt 34 000 invånare fick bevittna nya artister, kända internationella artister och sanmarinska "ikoner" tävla. Det var alltså 14 audition-dagar, 3 semifinaler med nya artister, en semifinal med etablerade artister från San Marino, en andra chansen-runda, en förfinal med oetablerade akter och slutligen en stor final där italienske Achille Idol (som redan var färdig för stora finalen i och med hans status som internationell artist). Något snopet för alla gröna sanmarineser, men hans bidrag Stripper kanske går bra, det känns ju ändå som Måneskin. Om man hade köpt det på Shein. Tack för mig!
LÄS OCKSÅ: Svenska artister och kändisar öppnar sina hem för ukrainska flyktingar