Sverige ligger sist bland de nordiska länderna när det gäller privata stiftelsers stöd till kulturen. Det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.
Sverige har historiskt gjort mindre än sina grannländer för att locka privata pengar till kultursektorn, enligt rapporten.
– Den stora skillnaden skulle jag säga är stiftelsefinansieringen, som är lägre i Sverige än i de andra nordiska länderna, säger Pelle Amberntsson, utredare vid Myndigheten för kulturanalys, till Sveriges Radios Kulturnytt.
Han förklarar skillnaden med att konst och kultur först 2014 blev ett allmännyttigt ändamål i Sverige – något som tidigare hindrade stiftelser från att dra ekonomisk nytta av att arbeta med kultur.
– I de andra nordiska länderna har konst och kultur länge varit ett sådant ändamål, medan det i Sverige har dröjt, säger Amberntsson.
I Danmark kan företag göra skatteavdrag för donationer till kultur, och i Norge matchade staten fram till 2022 privata donationer med offentliga medel. När effekterna av sådana åtgärder ska utvärderas spelar dock flera faktorer in, enligt Sveriges Radios rapportering.
– Det handlar också om vilken givartradition som finns och vilken kunskap och kompetens kulturverksamheter har för att närma sig företag, säger Amberntsson.
Det norska matchningssystemet avslutades efter kritik om att kultursatsningar utanför storstäderna riskerade att missgynnas.
Trots historiska skillnader visar Sverige nu ett ökat politiskt engagemang i frågan. Regeringen utreder just nu hur privat finansiering av kultur kan öka.
– Man tittar på möjligheterna för ett matchningssystem och hur man kan införa avdrag för donationer, både för privatpersoner och företag, säger Amberntsson.
LÄS OCKSÅ: Fyra av tio vill öka det offentliga stödet till kulturen
