Niobe: Clandestinofestivalen, Göteborg

Niobe är intressant. Hennes musik består ofta av samplingar och inspelningar, berikad med, och upphackad av och med elektroniska ljud. Jag kommer ofta att tänka på holländska Solex när jag hör henne, fast med en mer rebellisk attityd till både musik och låtar.

Det finns något uppfriskande och kärleksfullt respektingivande i Niobes musik. När hon står vid tre mikrofoner, var och en med en speciell effekt, ett speciellt sound. Sound som hon växlar mellan, sound som hennes medspelare, en på trummor, en på turntables och elektronik, växlar mellan. Det är en