Tammar: Visits

Indie har visst slutat låta fräscht. Murrigt retro och engelskt ska det vara, Tammar har förstått grejen. Men lyckligtvis gått vidare. Här finns också en meditativ stillhet, det är som hipster-estetik fast utan tramset.

Visits maler mest på utan några större utfall och utspel, när det väl sparkar iväg någonstans är det med samma effekt som att bara höja volymen. Att kalla det "utdraget" vore en underdrift. Det har en långsam evolution, de små förändringarna finns där men bara om man är beredd att vänta på