Skandinaverna du inte får missa på årets ESNS

Efter att av förklarliga skäl ägt rum i digital form är ESNS äntligen tillbaka i sin fulla prakt med livs levande musiker live på scen.

Skandinaverna du inte får missa på årets ESNS

Efter att av förklarliga skäl ägt rum i digital form är ESNS äntligen tillbaka i sin fulla prakt med livs levande musiker live på scen. Då den minst sagt imponerande lineupen nästan kan framstå som överväldigande har GAFFA i denna artikel spanat in några av de nordiska bidragen.

ESNS Exchange är kopplat till festivalbokningar som görs på ESNS där festivalbokare väljer ut de akter som satt störst avtryck under evenemanget. Som artist bör man därefter inte bli förvånad om någon eller några av dessa arrangörer hör av sig för att boka just dig till någon eller några av sina evenemang. 

Juno Francis

Att syntdisco inte blivit en mer vedertagen genre är svårt att acceptera när man lyssnar svenska Juno Francis lika mysiga som dansanta tongångar. Vi får verkligen hoppas att ett album snart är att vänta då ett gäng singlar och en EP helt enkelt är i magraste laget för oss som inte kan få nog av denna fantastiska 80-talsdoftande syntfest. Att denna briljanta duo numera också delar skivbolag med bland andra Chromatics på legendariska Italians Do It Better är knappast någon större skräll.

Vero

Med rötterna ur 1990-talets alternativa rock är det inte svårt att snabbt entusiasmeras av Veros rykande omedelbara sound. Clara Gyökeres, Julia Boman och Amanda Eddestål heter personerna bakom och även om det är lätt att höra spår från såväl Sonic Youth som Pixies och Garbage finns också en krautig energi som driver musiken framåt. Med sin lätt nonchalanta tonträff lär vi definitivt få anledning att återkomma till dessa tre rockhjältar. Mycket tyder på att blott den första sidan skrivit om skönt oborstade Vero.

Hôy la

Hôy las egensinniga trip-hop är lika mystisk som egensinnigt kaxig. Ingri Hôyland som är personen bakom detta danska musikprojekt blandar friskt mellan stilarna och när inte tankarna förs till Portisheads mörka domäner kan det lika gärna vara ambienta Vangelis-vibbar som Billie Eilish-poppigt. På de fem år som passerat sedan debutsingeln Please har vi bland annat fått njuta av albumet There’s A Girl Inside My Brain Who Wants To Die och EP:n X Heads

Vola

Ingen musikfestival är komplett utan en riktigt tung hårdrocksakt och här kommer vi till danska dynamitorkestern Vola. Dessa danska herrar blandar Meshuggah-influerade och matematiskt klingande tungriff med närmast symfoniska synthar och Tools storslagenhet. Löjligt spelskickliga Vola bjuder på imponerande teknisk briljans utan att på machovis skryta med sina färdigheter.

Combos

Norge har på allvar börjat visa musklerna när det kommer till kreativ och nytänkande punk där akter som Honningbarna minst sagt visat vart skåpet ska stå. Tämligen nya konstellationen Combos har på bara ett par år fått ett i punkkretsar imponerande följe och frågan om vi kan ha hittat Norges snabbare version av Viagra Boys. Med musik som nästan gör ont att bara lyssna på gäller det leta upp Espen Knutsens gamla hockeyutrustning för den som inte vill vakna upp med Svenska flaggan över halva kroppen dagen efter. Ja, Combos bjuder alltså på en ganska stadig portion röj.

Hanne Mjøen

Den som tror det rör sig om din traditionella poptjej får tänka om. Hanne Mjøen är artisten med lika stora delar musikalisk briljans som integritet. Efter att tröttnat på den så ofta krassa musikbranschen vinkade denna norska adjö till sitt dåvarande skivbolag och valde att gå sin egen väg. Nya EP:n Emotional Fever beskriver känslan av att vara fast i en relation trots att man vet att den är dålig. Att det är lätt att fastna kan nog många känna igen sig i – inte minst för den som lyssnar på Hanne Mjøens beroendeframkallande musik. Sa någon “Norges svar på Robyn”?

ANNONCE