x

Erik Jonasson – historien om när en indieartist nådde en miljon streams

Erik Jonasson – historien om när en indieartist nådde en miljon streams

En miljon streams på sin debutlåt. Det får inte många svenska indieartister. Än färre lyckas med bedriften utan att radio, TV eller press plockar upp en. Erik Jonasson lyckades – och han gjorde det tack vare att musikbloggar världen över började skriva om honom.

– Jag vet inte vad som är standard eller vad som är vanligt. Men jag tror att det mest handlar om att första låten var bra och så hade jag lite tur, säger Erik Jonasson över en öl på en kvarterskrog i Haga i Göteborg.

Visst behövs en gnutta tur, men Like A Funeral spreds som en löpeld och hamnade så småningom i TV-serien Vampire Diares. Och när det small till var det svårt att ta till sig allt.

– Då kunde låten spelas flera tusen gånger på bara en dag. Det var helt sjukt, jag kunde knappt tänka på hur många det var som lyssnat. Men sen vänjer man sig oväntat fort, vid släppet av den andra singeln reagerade jag inte alls likadant. För då fanns inte samma förvåning i att några tusen hade lyssnat. Sen var jag väl istället orolig för om det skulle bli en lika stor grej.

Ja, för efter framgången med debuten har Erik Jonasson – och producenten Love Sivik som är en viktig del i framgången – följt upp med en ny mörk och vemodig singel: Autumn Falls. Och teamet jobbar framåt, troligtvis mot en EP. Att det kanske dröjer lite spelar ingen roll, för självförtroendet i soundet håller allt på rätt kurs.

– Jag skiter nog i trender, det behöver inte låta 2016 för det är inte den mest trendiga musiken vi gör. Men alla låtar måste passa ihop, rent produktionsmässigt.

Känner du press från dig själv då?

– Ja. Eller, jag känner att jag kan bli besviken. Går det bara ”bra” med singeln nu, då blir jag nog lite besviken. Men sen påpekade en kompis det att ingen vi känner fått en synk i TV, och det är ju sant.

Att Erik fått in musik i en TV-serie känns inte oväntat alls. Hela hans ljudbild är filmisk och han har tidigare förklarat att han inspireras av filmmusik. Men kanske inte riktigt som folk först tror.

– Jag har fått frågan om det är något särskilt soundtrack jag gillar, men det är inte riktigt så jag inspireras. Det är inte som att jag lyssnar så mycket på soundtracks. Utan det är mer kombinationen av ljud och bild som kan va skitfin, säger han, sippar på ölen och blir än mer konkret:

– Jag kan sitta i studion, typ innan jag ska sjunga in något, och titta på slutet av någon gammal film som jag redan sett för att få in den känsla som jag vill ha.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA