x

KRÖNIKA: "Varför skapar ni konsertminnen i förväg?"

KRÖNIKA: "Varför skapar ni konsertminnen i förväg?"

(Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte GAFFA.)

I juni 2017 fick jag möjligheten att träffa min favoritmusiker alla kategorier: Steven Wilson. Numera soloartist, tidigare huvudperson i nedlagda Porcupine Tree. Under intervjun berättade Wilson att han skulle framföra två låtar från förr på sin kommande turné. Han spelar i krokarna sisådär var tredje år. Upplevelsen är återkommande – var tredje år får jag chansen att höra två låtar med Porcupine Tree framföras.

Två låtar. Var tredje år. Det kan bli vad som helst, och förväntan inför själva överraskningen är hisnande.

Vid intervjun avslöjande han inte vilka låtar det handlade om. I samma veva köpte jag biljetter till hans konsert i Köpenhamn i mars, 2018. Idag är det sannerligen inte lätt att undvika spoilers – men jag lyckades i över åtta månader. Fram till en dryg vecka innan konserten, som i skrivande stund äger rum om några dagar.

LÄS OCKSÅ: Ställer in turné efter nätstorm

Först publicerar Wilson själv en trailer för turnén (som nu pågått i ett par månader) på Instagram. Jag hinner knappt lyfta tummen innan det är för sent. Fyra sekunder in har han avslöjat en av låtarna. En vän på Facebook har sett dem i Stockholm och postar en spoilerande video i samma veva. Suck. Nåja, en överraskning kvar att se fram emot.

Droppen som fick Jesper att slänga sig på tangentbordet kom bara någon dag senare. Någon hänsynslös människa publicerade hela setlistan i en Facebook-grupp. ”Det kommer bli en bra konsert på lördag, hähä!” Blixtsnabbt klickar jag bort, men hinner så klart få den andra låten avslöjad. Tjoho.

I vilken utsträckning spoilers är ett problem skiljer sig såklart från artist till artist, men när jag ser en akt vars diskografi jag kan utan och innan är överraskningarna det allra roligaste. Kanske hela anledningen till att jag går på konserter. Det är där adrenalinkickarna uppstår och gåshuden frodas. Endorfiner, serotonin och rentav tårar sprutar till höger och vänster. Och hela momentet försvinner om jag vet vilka låtar som kommer spelas.

LÄS OCKSÅ: Historien om The Smiths blir tecknad serie

När Kent gjorde sin avskedsturné höll jag mig borta från Facebook i en vecka för att slippa få låtordningen uppkörd i ansiktet. Det räckte inte – jag fick meddelanden i stil med ”dom spelade Hjärta i Örebro!!!11”. Folk skrek till höger och vänster i kön till Malmö Arena om hur fantastiskt det skulle bli att äntligen få höra Stoppa Mig Juni (Lilla Ego). Är jag verkligen helt ensam om att värna överraskningens tjusning?

Den största boven i dramat är sajten setlist.fm, där fans uppmanas att publicera setlistor. De skiljer ju sig sällan från kväll till kväll, och på så sätt kan folk planera sin upplevelse in i minsta kisspaus. Det händer att jag som skribent måste avverka många konserter på kort tid med band jag inte har full koll på. En snabbtitt på listorna kan göra mina recensioner rättvisare, så där finns en personlig fördel. Men naturligtvis håller jag informationen för mig själv. Annars för fanskapet bara ont med sig – vare sig du älskar eller är nyfiken på en artist borde väl bara upplevelsen motivera en biljett? Inte huruvida de spelar din favoritlåt?

Konsertformatet börjar rasera för den här 27-åringen. Kanske har tusentals aftnar gjort mig blasé. Kanske är det setlist.fm:s fel. Kanske rena existensen av sociala medier, kanske det faktum att jag är dum nog att använda dem. Eller som det känns just nu – människors för mig fullständigt ofattbara fäbless för att börja skapa minnen innan konserten ägt rum. Det gäller även dig, Steven Wilson.

LÄS OCKSÅ: Spotify till New York-börsen

Till dessa människor kan jag rekommendera en innovation som kallas konsert-DVD. Där står låtlistan på baksidan. Du kan spola förbi trumsolon, pausa när du ska kissa, ljudet är antagligen bättre och du slipper stå upp och dricka dyr folköl i plastglas.

Av Mark Zuckerberg och company kräver jag någon typ av spoilervarning-knapp till hela Internet.

Och av mina favoritband … tja, ni får väl jamma er igenom kvällarna. Eller göra som Dream Theater med flera – spela olika låtar varje kväll.

Har du en krönika eller ett debattinlägg du vill få ut? Kontakta oss på [email protected]


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA