x

"Något i mig var tilltäppt innan den här EP:n"

"Något i mig var tilltäppt innan den här EP:n"

Cajsa Siik är högst aktuell med en EP på fem låtar. Poetiska texter samt tillhörande kortfilmer. Vi pratade Low Light Key Sessions, musik, skrivande och om det som komma skall – framtiden. Med sig har hon Mikaela Hansson, tillsammans har de pratat idéer och texter, gjort produktion och ljud som kläder till texter och melodi.

Du släppte precis singeln Ögon, berätta om den.

– Det är en låt på svenska och detta är första gången jag skriver på svenska så det känns spännande och speciellt att släppa iväg den. Den skrev sig naturligt, den passade bra ihop med resten av EP:n, som ett eget tema.

Vad handlar EP:n Low Light Key Sessions om?

– Det är väldigt svårt att säga exakt vad den handlar om … Den handlar om många olika saker, den har fem olika teman, varje låt har sitt eget tema. Det handlar om .... life!

Berätta om skapandeprocessen.

– Det har varit väldigt speciellt, jag släppte mitt tredje album i maj förra året och spelade väldigt mycket efter det. Jag älskar att spela live! Det är en annan del i musiken som är väldigt kul! Men jag saknade skrivandet och att hitta tillbaka till någon typ av lust, att hitta tillbaka till den här bubblan, den här ostörda, opåverkningsbara bubblan. Jag ville börja på en ny inspelning, jag hade några låtar och jag skrev, och jag visste inte om jag ville släppa något då utan kanske bara göra den tillsammans med andra. För när jag skriver, skriver jag ensam. Vi har fått pussla ihop tiden jag och Michaela, vi har fikat extremt mycket, spelat in musik … EP:n är baserad på keyboard och jag är ju gitarrist i grunden, vilket Michaela har fått träda in med sitt sound. Den här processen har pågått under ett års tid och jag har haft ledord under tiden – inte tänka för mycket, låta magkänslan få bestämma.

En trevägsdialog.

Cajsa Siik har med sin EP blandat in flera personer, skickat ut instrumentala versioner av låtarna till 20 personer där varje grupp (fem personer i varje) fick varsin låt och utifrån sin intuition tematiserade kring den. Det kunde vara allt från ett ord till en uppsats.

– Jag bjöd in musiker, låtskrivare, människor som inte ens håller på med musik, olika åldrar. Läste sedan svaren och hade en dialog där jag formade korta texter till det, utöver själva låttexterna. Jag har ”lovat” att inte nämna dem vid namn, för att de inte ska behöva tänka på sin exponering. Poängen har inte varit att släppa, utan snarare att skapa, själva processen.

– Min morfar filmade med super 8 när jag var liten och jag har alltid velat göra något av det materialet, så nu har jag suttit och tittat på hans filmer och lyssnat på de instrumentala låtarna och försökt pyssla ihop dem. Så det bildmaterial som syns är baserat på filmerna.

Hur skiljer sig Low Light Key Sessions ljudmässigt från dina tidigare släpp?

– Det finns en röd tråd helt klart, man har förhoppningsvis någon typ av personlig prägel på det man gör? Det här är ju ett mindre projekt storleksmässigt (en skiva vs en EP). Jag letar ofta efter en typ av dynamik, jag har låtit det vara väldigt långsamt, vissa intron är väldigt långa, det ska kännas filmiskt. Det skiljer sig från varandra men ljudmässigt håller de ihop på ett sätt. Jag ville egentligen ha det som ett 20 minuter långt spår, men det är få som lyssnar på det idag och ljudmässigt ska det kunna flyta ihop. Det hör ihop med skivsläppen men sticker nog ut en del från det jag tidigare gjort.

Intervjun fortsätter under låten.

Du skriver bland annat att ”musiken fick kliva in när orden tog slut. Precis så som jag ville att det skulle vara – balansen mellan att ta sig själv på allvar och att släppa taget om fåfängan och fasaden.” Hur ser du på låtskriveri? Skrivkramp?

– Det här med skrivkramp är väldigt spännande, nu tror inte jag att jag regelrätt har haft det under en längre period men att skriva är inget som analyseras fram, att tänka ”det här ska vara med, just den här prodden, den här tanken”. ”Nu ska jag göra nåt nytt, nåt jag aldrig gjort förr” – men samtidigt behålla mig själv. Det handlar om att hitta tillbaka till den där bubblan, att släppa och bara göra. Det finns ju där och det är magiskt men ibland finns det saker runt omkring som gör att man inte hamnar där. ”Vad vill jag göra? Hur hamnar jag på en ny plats?” den här hårdheten kan vara svår att komma ur.

– Något i mig var tilltäppt innan den här EP:n och det har varit härligt att lösa upp det där, låta det flowa. Varje skiva har varit en period att flowa, vissa perioder har varit tuffare, andra inte, men man hittar sina trix att hitta dit. Nu skriver jag på ett annat sätt.

Vill på något sätt säga att du är poetisk i ditt skrivande, stämmer det?

– Jag tänker på texter som poesi, jag läser mycket låttexter från andra för att hitta inspiration. Jag ser låttexter som poesi, det kan vara så ärligt och rakt och samtidigt inte. Den här formen är så fri. Det får vara öppet för tolkning.

Du pratar om viljan att skapa och göra musik och hur det inte är en självklarhet? Tänker på musik som en konstform?

– När man gör något, får reda på att man kan, när man upptäcker det – och så gör man det om och om igen. Så kanske man tar det lite för givet? Det är bra att tänka att det inte alltid är något att ta för givet? Att ge en själv förutsättningar och tid. Det tar tid, i alla fall för mig, jag har tagit det för givet att det finns där och det är bra att påminna sig om att det krävs tid, det behövs space, näring, att det inte är maskinellt.

Får känslan av att du med den här EP:n på ett vis vill förmedla att du är på väg in i ett nytt stadie i livet?

– Ja kanske? Jag har haft den här känslan förut mellan släpp men denna gång har jag släppt på och bara gjort. Det kanske är en markering för att något nytt är på väg att hända? Jag vill fortsätta att hålla på med musik – det är en andningspaus men samtidigt en dragkrok in i något annat.

Hur ser du på framtiden inom musiken?

– Ljust, nä jag skojar. Jag har blivit brutalt medveten om att jag vill hålla på med de här. Musiken kommer alltid att finnas där. Framtiden ser ju ut som att jag kommer att göra mer musik. Känner mig mer övertygad om det är någonsin.

Kan vi se dig uppträda någon gång framöver?

– Efter att jag spelade så mycket i och med förra släppet, har jag saknat att vara i studion så just nu jobbar jag väldigt mycket där. Vi kommer däremot ha en releasefest för EP:n. På Deodar, i ett träskepp som jag hyrt. Vi kommer att spela live, dricka öl, umgås! Släpper EP:n på kassett (och streamingtjänster) och den kommer att finnas där. Detta tillsammans med Frida Selander som släpper vinyl!  

Releasefesten sker på tisdag 12 juni mellan kl 18-22 på Deodar i Stockholm. Eventet finner ni här! 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA