x

"Allt snurrar i huvudet – från passionerad kärlek till självtvivel"

"Allt snurrar i huvudet – från passionerad kärlek till självtvivel"

Som liten var Sofia Vivere den superspralliga tjejen som inte kunde sitta still. Hon var så nyfiken på att upptäcka världen att hennes mamma stundtals fick sätta sele på henne för att hon inte plötsligt skulle rymma ut på äventyr. Men när familjen skaffade ett piano upptäckte Sofia att hon plötsligt kunde sitta still.

– Att upptäcka musiken var som att kliva in i Narnia. Jag har inte funnit något annat än musiken som verkligen får mig att slappna av. Jag kan sjunka in i en värld av melodier som väcker minnen och visioner. Jag gick i lågstadiet när jag upplevde det för första gången och det kändes mäktigt.

Sofia Vivere började spela piano när hon var knappt sju år gammal. Då var hennes stora inspiration Beethoven. Hon kände lite av en avundsjuka då han hade börjat spela redan som femåring.

– Jag fattade aldrig riktigt intresse för noter utan har alltid velat spela fritt på gehör. Det gjorde att jag utvecklade en egen pop-stil med olika influenser. Med tiden har jag utvecklat intresse för jazz och soul. Jag gillar att utmana och pusha gränserna inom popmusiken.

Vad för slags känslor får du ut av att förmedla musiken?

– Jag får ut min energiska personlighet när jag står på scen och framför en låt. Men publikens respons berikar mig alltid med massa energi tillbaka. Det jag känner starkast är känslan av samhörighet. Det är något av det finaste som finns för mig, när människor samlas och vi kan uppleva musik tillsammans.

Nämn en stor inspiration som kanske inte hörs så tydligt i musiken, men som likväl är viktig för dig och får dig att vilja skapa.

Jag är helt såld för elektroniska och moderna produktioner men en artist jag tar mycket inspiration från är Ed Sheeran. Jag tycker han lyckas fånga lyssnaren i sina texter och jag kan relatera till mycket han skriver om. Men även hur han musikaliskt blandar sångstilar. Jag jobbar på en låt just nu där jag blandar sång och rap, utan Ed tror jag inte jag hade vågat det!

Har du själv några tankar kring det estetiska? Hur vill du att din musik ska framställas rent visuellt?

– Musiken är en reflektion av mitt liv, och eftersom människan är så komplex är det svårt att uttrycka. Men mitt tydligaste svar är: Det ska spraka med färger och energi, för att symbolisera att jag fortfarande är full av energi som när jag var liten men även en väldigt känslosam person. Det betyder att när jag är glad är lyckan överväldigande och när jag blir sårad kan det kännas väldigt kallt och ensamt. Den som vill föreställa sig kan tänka sig en tornado i huvudet, för det är lite så jag funkar. Allt snurrar i huvudet … från passionerad kärlek till självtvivel. Men jag bottnar i att våga tro på mig själv och fokusera på de människor som fyller mitt liv med färg och energi, och det är vad som driver mig framåt.

Lyssna på Sofia Viveres singel Who The Hell Am I?:


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA