x

19 färska album du bör kolla in

19 färska album du bör kolla in

VECKANS VAL: Inre Frid – Midnatt Råder

Det är som en tidsmaskin. Vi är tillbaka runt 2007-2008 och det hetaste i indiesfären var grejerna som kom ur The Tough Alliances skivbolag Sincerely Yours. Tänk The Honeydrips och Nordpolen. 

Bakom Inre Frid hittar vi en herre vid namn Jon Bergström stationerad i Stockholm. Det är ett soloprojekt så DIY det kan bli, allt inspelat i hans lägenhet. Titlarna och texterna är lika pretentiösa som musiken är söndrig, lo-fi, upphackad och melodiös. Och det är nåt av det mest intressanta du lär höra under den här höstkanten.

Anderson .Paak – Oxnard

2016 års Malibu hamnade otroligt högt upp på mångas årslista och här är uppföljaren från en av världens mest spännande hiphop/funk/soul-artister. Tidigaresläppta singeln och Kendrick Lamar-samarbetet Tints vittnade om stordåd. Och du kommer ej bli besviken.

The Good, The Bad & The Queen – Merrie Land

Supergruppen – som bland annat består av Damon Albarn, Tony Allen och Paul Simonon – följer upp sin självbetitlade debut från 2007. Merrie Land osar av snyggt paketerad samhällskritik.

Ryley Walker – The Lillywhite Sessions

Den hyllade singer-songwritern från Chicago tolkar ett Dave Matthews Band-verk som, när det begav sig, dissades av skivbolaget då det enligt bossarna var "too dark songs".

Västerbron – Flyktbeteendevetenskap

Flyktbeteendevetenskap inleds med reflekterande Svartvitt och redan här sätts tonen. Inramningen är dov, ångestframkallande och pessimistisk. - Daniel Andersson

Mumford & Sons – Delta

Med Delta välkomnar bandet visserligen åter det välkända banjosoundet, men mycket mer spännande än så blir det inte. - Josefi Jönsson

The Smashing Pumpkins – Shiny And Oh So Bright, Vol. 1 / LP: No Past. No Future. No Sun.

Det finns en glödande passion bakom denna skapelse som från och till sannerligen berör och trycker ner själen under en bekant vattenyta av melankoli, aggression och förtröstan. - Andreas Trella

Anton Kristiansson, Juvel Christensen – Varje Vaken Minut

Det är bitvis svårt att föreställa sig att det här är samma sangviniker som för några år sedan släppte förvisso relativt briljanta låtar som Girl$ och Ravetjej, eller dessförinnan flörtade med Broder Daniel på Du Är Knark och Lilla London, men med sin dramaturgiska berättarröst känns Varje Vaken Minut i sina bästa stunder som en sad boys självbiografiska referensbibliotek. - Jonatan Södergren

Memphis May Fire – Broken

Trots att han nästan alltid har ett leende på läpparna och varit lyckligt gift sen tolv år handlar albumet alltså (som vanligt) om ångest, orättvisa, hjärtesorg och ilska. - Sara Karlsson

Mirny Mine – The Other Part

Mirny Mines debutalbum är en filmisk resa till drömpoppens mörkare områden. Annas mörka röst leder oss helt självklart genom shoegazedoftande stråk där man hör både drag av 60-talspop och new wave. Ibland förnimmer man en mer gotisk Lana Del Rey som sekunden efter ersätts av anden av den engelska new wave-drottningen Danielle Dax.

Vic Vem – Vem?

Den svenska hiphop-veteranen är tillbaka! Här möter vi en Vic Vem som släppt alla spärrar, hela verket är inspelat utan att han skrivit ned ett enda ord, alla beats är gjorda på plats och Vic har helt enkelt gått in i båset och improviserat fram texter utifrån hur han mått för stunden. De sex låtarna behandlar allt från att vara en rapstjärna till att förlora ett barn, den psykiska ohälsan som kommer som till följd av ett liv i kriminalitet och sorgen det innebär att se en generation i Göteborg få sin talang utsugen av sina omgivningar.

City Girls – Girl Code

Allt startade med en diss-låt och sen började major-bolagen jaga den här rapduon som med Girl Code samlar storheter som Cardi B och Lil Baby.

Eiko Ishibashi – The Dream My Bones Dream

Japanskan blandar sömlöst nyklassisk musik med quirkig pop, jazz, prog och ren noise. För vänner av Oren Ambarchi, Merzbow och Jim O'Rourke.

Mariah Carey – Caution

Den gamla R&B-räven tar några bestämda steg rakt in i samtidens ljudbild och resultatet är ju stabilt värre.

Mark Knopfler – Down The Road Wherever

Dire Straits-frontaren släpper sitt nionde soloalbum och skivan är medproducerad av den tidigare bandkollegan Guy Fletcher.

Hen Ogledd – Mogic

Ett märkligt popprojekt där vi bland annat hittar Richard Dawson och Rhodri Davies. Folkmusik och elektronik i härlig symbios.

Rozzi – Bad Together

19 år gammal upptäcktes hon av Adam Levine. Nu gör hon succé med en stil som hämtat inspiration ur giganter som Aretha Frankling och Amy Winehouse. 

Herbert Munkhammar – Vulkanen

Maskinen-, Afasi & Filthy- och Ansiktet-mannen släpper sitt första soloalbum. Den mångfaldigt prisbelönta artisten, vars låtar har över 220 miljoner streams på Spotify, är som soloartist betydligt personligare än tidigare. I texterna tar han bland annat upp hur det är att ge sig in i en ny relation, hur synen på uppväxtstaden förändrats, en hälsning till en syster som han inte har någon kontakt med och om hur vi påverkas av det rådande samhällsklimatet. Läs intervju med Herbert i vårt kommande december-nummer!

Peder Mannerfelt – Daily Routine

Under i stort sett hela 2017 fixade och trixade Peder med Fever Rays hyllade album. Nu är han äntligen tillbaka med nytt album i eget namn. Räkna med helspejsad elektronik.

 

Alla album i en och samma spellista? Det hittar du här.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA