"Jag ska inte tystas ner"

"Jag ska inte tystas ner"

Var börjar man med en så ofattbart produktiv artist som samtidigt verkar ha gjort sin hittills bästa musik? Till synes njuter hon av att leva sina bästa unga år med musik som främsta syssla. Det här är hennes tolfte projekt under namnet Little Simz. 
 
– Är det mitt tolfte? Det känns helt sjukt. Men det låter rätt. Tolv projekt är galet ändå.
 
Det här är alltså inget Little Simz reflekterar över, förutom när intervjuare påminner henne.
 
– Jag vet att jag har gett ut mycket musik, men när jag väl har släppt något så låter jag det leva sitt eget liv och då tänker jag nästan inte alls på den musiken igen om jag ska vara ärlig. Jag tittar hela tiden framåt, kanske för mycket till och med, det handlar hela tiden om nästa.
 
Little Simz pratar om att växla upp vid varje skiva eller varje turné. Att skifta på saker.
 
– Från mitt första album till att vara headliner för första gången och sen att få turnera i USA och att få turnera med Gorillaz. Det är många byggstenar, många punkter som möts för att bidra till den resa jag befinner mig på.
 
Finns det ett mål på den resan?
 
– Det är svårt att sätta ord på det. Det känns som att mina mål blir större med tiden. Det handlar inte bara om att spela större konserter till exempel, för när jag når det målet finns det alltid större lokaler att fylla. Det är ju “nästa” där också. Jag har ju gjort detta i hela mitt liv, skapat musik på ett eller annat sätt. Progressionen och att kunna växa som artist är målet i sig.
 
Det låter som att du hade tappat den törsten ett tag.
 
– Det kan man säga, jag hade nog tappat viljan. Det fanns en period då jag blev lite väl självbelåten. Det var kanske på grund av saker som hände omkring mig just då och hur mitt personliga liv var strukturerat och det gjorde att jag inte var lika hungrig för skapandet. Nu har jag omstrukturerat saker. Jag är mer aktiv och känner hungern igen.
 
Kan du minnas eller lägga fingret på vad som tände den elden igen hos dig?
 
– Jag tror att något som hjälpte väldigt mycket var att turnera med Gorillaz och få samarbeta med Damon Albarn. Det öppnade upp mina ögon för världen på ett sätt, det fick mig att känna som att jag var en del av något större. Det var pushen och drivet som jag behövde för att börja skapa igen.
 
Medvetet med kortare album
 
De två första låtarna på det nysläppta albumet Grey Area visar upp en självsäkerhet som är olik något annat Little Simz har gjort.
 
Var befann du dig mentalt när du skapade Offence och Boss?
 
– Jag höll på att växa upp till en kvinna. Jag är 25 år snart, och jag insåg att jag hade ett visst ansvar. Folk lyssnar på mina texter och jag vill att ungdomar ska uppfatta vad jag säger som ett statement när jag säger “I said it with my chest and I don’t care who I offend”. Jag ville förmedla känslan av att jag inte ska tystas ner. Ungdomar, eller vem som än lyssnar, ska också känna sig uppmuntrade till att stå för det de tror på. Det är också en av anledningarna till att jag valde att göra ett mindre konceptuellt, kortare album. Budskapet på den här skivan är mycket mer lättsmält och det är tanken, vilket jag hoppas också hörs ljudmässigt i den mera direkta produktionen.
 
Vem? 25 år fyllda Simbi Ajikawo har varit musiker så långt hon kan minnas. Från norra Londons ungdomsgårdar dit hennes nigerianska föräldrar uppmuntrade henne att gå lärde hon sig att spela instrument och rappa för att några år senare stå på några av stadens största scener.
 
Vad? På ett dussin projekt har rapparen och sångerskan Little Simz utforskat många sätt att använda sig av sina naturliga rim- och textförfattarförmåga, men samtidigt experimentera. Berättande och introspektiv rap oftast med live-instrumental backning förblir dock hennes signatur.
 
Var? London är fortfarande kreatörens hemmabas där hon spelar in och driver indie-bolaget Age 101. Hon är just nu Sverige-aktuell med en spelning på Åre Sessions 26 april.

Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA