x

2 TYCKER TILL: Rimlig hajp eller luftslott?

2 TYCKER TILL: Rimlig hajp eller luftslott?

GAFFA presenterar 2 TYCKER TILL! Här servereras två recensioner av en aktuell platta och där skribenterna tycker väldigt olika. Mycket nöje och lyssna in dig på plattan längst ner för att bilda din egen uppfattning.

TVÅ TYCKER TILL: Lil Uzi Vert – Eternal Atake

RECENSENT: Jonathan Sindihebura

Smärtsamt pinsamt länge
 
Knappt har vi hunnit ta oss igenom en fjärdedel av året när årets lataste album släpps som ett rått ägg i ansiktet. Här stod vi och väntade på något mystiskt som heter Eternal Atake. Månader gick och löften bröts. År gick och tilltugg i form av låtar som New Patek släckte hungern ett tag. För ett år sedan hotade Uzi på sociala medier med att radera allt och överge musik. Allt i takt med att en växande animositet mot de påstådda kostymsnubbarna i musikbranschen bakom denna försening växte hos fansen. 
 
Hela tiden fanns det något som gjorde det svårt att släppa tanken att få höra detta projekt. Leaks på internet med glittrande produktion höll intresset vaket. Rapparen bidrog till hajpen genom att annonsera namnet med det intrigfyllda omslaget med kopplingen till självmordssekten Heaven’s Gate. Det var en genuin kulturell händelse för rapfans som tillhör en viss demografi, men röken från de överhettade datorerna nådde även mainstream. 
 
En vecka har gått sedan Eternal Atake släpptes. Att säga att det mesta som byggdes upp i detta slott var gjort av luft är, på något sätt, en metaforisk underdrift. Detta med de 14 nya spåren i deluxe-versionen inräknade. Med den enda räddningen att produktionen ibland gör denna illusion till luftslott underhållande att stirra på – men inte för länge.
 
Sekten är knappast ett ledmotiv eller ett estetiskt medel. Energin som New Patek lovade finns bara på ett par låtar som Chrome Heart Tags; annars känns den tafatt och fabricerad som på POP. Det som exemplifierar tröttsamheten i det mesta som hörs här är ändå hur smärtsamt bokstavligt allt är. All konst behöver inte vara allegorisk, men summan av jävligt bokstavligt plus jävligt repetitivt blir sällan intressant. 
 
På de ursprungliga 18 låtarna var jag tvungen att räkna för att se om jag verkligen hörde rätt. Bokstavliga ord för pengar ("money", "dollar") förekommer minst 77 gånger. (Minst används här för att markera att jag kan ha uteslutit ord i vissa kategorier). Märken som "Louis", "Chanel" etc. nämns minst 59 gånger. I den senare siffran räknas inte ord för klockor som "Rolex", "Cartier" eller bara ordet "watches" helt enkel som upptäcks 33 gånger. 
 
Jag har mycket pengar, låt mig nämna några av lyxmärken jag spenderar mina förutnämnda pengar på. Har jag nämnt att jag är rik? Jag är även sexuellt aktiv, väldigt aktiv. Låt mig beskriva hur jag får tjejer att uppnå orgasm – jag kommer att använda ordet sticky ofta för att beskriva detta biologiska fenomen, hoppas att du inte tycker att ordet är äckligt. Ibland är jag deprimerad, men jag vill / kan inte gå in på det.
 
Det är nästan som att han medvetet vägrar göra minsta ansträngningen. Att vara lat är förmodligen det mest rebelliska Uzi kan göra. Det är roligt att titta på en stund, men aldrig i en timme och 45 minuter.
 
Betyg:★★☆☆☆☆
 

gallery_large

RECENSENT: Morgan Storesund Skarin

Styrkebesked från en av världens största rapstjärnor

Vi har fått vänta länge på Lil Uzi Verts omtalade Eternal Atake. Rapparen, som varit i konflikt med sitt skivbolag, fick aldrig ta vara på sitt momentum efter superhiten XO Tour Life från 2017. Men hans osläppta uppföljare till Love Is Rage 2 har blivit allt mer omdiskuterad sedan dess. Det har tisslats och tasslats, tydligen skulle albumet vara det bästa han gjort, på en helt ny nivå. 

Dispyten är över och Eternal Atake är här. Och det är det absolut det bästa Lil Uzi Vert har gjort. Han har höjt sig flera nivåer sedan vi hörde honom sist. Rapparen som var det stora startskottet på Soundcloud-rappen, har tidigare haft sin styrka i det melodiska, men inte riktigt kunnat leverera när det kommit till rap-teknik. På Eternal Atake är Lil Uzis rapflow skickligare än någonsin. Med You Better Move levererar rapparen en Future-liknande hes falsett-rap. På POP slänger han ur sig ett avspänt snabbt flow.

Hela första halvan av albumet erbjuder bastunga trapbeats och rap, men från och med den Juice WRLD-inspirerade I’m Sorry tar den mer melodiska sidan vid. Vips låter det mer som den Lil Uzi Vert vi är vana att höra. 

Eternal Atake har ett tema också. Storyn verkar handla om att Lil Uzi Vert blir bortrövad av Aliens, men det är inte solklart. Temat känns nämligen inte särskilt viktigt för rapparen, en kuliss för hans vanliga ämnen som hjärtekross och dyra ägodelar. 

För ett album som arbetats på i tre år är Eternal Take relativt rättframt. Det är inte episkt, inget mästerverk. Men det är ändå ordentligt genomarbetat för en artist som brukade slänga ur sig nyinspelade mixtapes utan direkt eftertanke.

Betyg: ★★★★★☆

BLOGG: Christer Sandelin hävdar att Corona-viruset är en bluff


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA