x

“Det är mycket roligare att göra något som man är dålig på” – intervju med Mei River

“Det är mycket roligare att göra något som man är dålig på” – intervju med Mei River

Som 16-åring jagade Fredrik Eriksson efter en ny hobby för att lugna sina föräldrars nerver. De var trötta på hans graffitimålande och snart hittade han till musiken. Sedan dess har han för den breda massan blivit känd som en del av Tjuvjakt. Men i bakgrunden av gruppens framgångar har längtan efter att göra något eget alltid legat och gnagt. I sin pappas källare hittade han Exuma-plattan Exuma, The Obeah Man och inspirationen till det som kom att bli Mei River kickade igång på riktigt.

– Det var väldigt blandat. Mycket hiphop, mycket elektronisk musik, men också mycket folkmusik från 70-talet. Jag hittade ett album nere i källaren för några år sedan. En skivan som pappa hade lyssnat på mycket när han var yngre. Jag tyckte att omslaget var riktigt coolt, så jag fastnade också för den. Så om jag skulle backtracka till något specifikt så är det just till den plattan. Där jag tänkt att “det hade varit coolt att göra någonting liknande”. Fast med en helt ny take på det.

Varför så vilsen?

Genom sin musik har han aktivt försökt hitta svaret till varför han känt sig så vilsen i livet. Och under arbetet med EP-debuten bestämde sig Fredrik Eriksson för att sluta ta sina antidepressiva. I efterskalvet av beslutet fick han en chans att ta ett steg tillbaka och reflektera – och sätta både text och musik på sina upplevelser. Resultatet blev den melankoliska A Story About Getting Lost som fått leda hela debuten.

– Jag skrev den när jag precis hade bestämt mig för att sluta gå på antidepp. Det är som en kärlekslåt till antidepressiva i princip. Alla har olika relationer till den medicinen. Jag ser på det som något som hjälpte mig väldigt mycket i den perioden som jag var i. När jag var mitt i det så märkte jag inte de grejerna som hände med mig, alltså de negativa sakerna, för jag fick en del sidoeffekter. Nu känner jag mig väldigt glad att jag tog det och samtidigt väldigt glad att jag slutade.

Är dessa sidoeffekter en del av kärlekslåten också?

– Absolut, det skulle jag säga. Speciellt andra versen, med hela den här grejen om att höra röster. Jag hör ju att det låter som om att jag har varit riktigt sjuk, men sidoeffekterna är ju en del av låten också. Jag skulle säga att låten handlar mer om processen jag var i då – från att jag gick på det till att jag slutade.

En hyllning till Spiderman

Som Mei River har han tagit till både gamla knep och samtidigt testat nya saker – inte minst i hans andra singel Peter Parker. En hyllning av just den Peter Parker ni allihopa tänker på. Tobey Maguires rolltolkning av Spiderman. En slump som på ett perfekt vis knyter ihop säcken kring det sound som Erikssons experimenterande lett till.

– Det började med att jag bara fristajlade fram refrängen. Sen så började jag skriva verserna runt det spåret. Jag gillar Spiderman på det sättet att han är en vanlig person som går i skolan och är lite töntig och sen är han en superhjälte på natten. Att man har två sidor I guess.

Att hans egen musik skiljer sig från det svenska hiphop-sound som han kommit att förknippas med i gruppsammanhang går inte att sticka under stol med. Både blandningen av genrer är någonting nytt, men även bytet av språk. Under solosatsningen skriver och sjunger han nu på engelska. Något som kan kännas ovant för den som känner till Eriksson sedan tidigare, men som för honom föll sig naturligt. 

– Det kom ganska naturligt för mycket av den musik jag uppskattar och lyssnar på själv är engelskspråkig. Sen tycker jag att det är jävligt kul med de kontrasterna. Jag tror inte att det hade varit så jävla kul om jag gjort svensk hiphop, fast min egna grej. Då hade det blivit nästan lite samma liksom. Och jag har ju hållit på med Tjuvjakt väldigt länge men, jag ska inte säga att jag är proffs på den genren eller så, det är mycket roligare att göra något som är helt nytt och där man kan utvecklas snabbare. Det är mycket roligare att göra något som man är dålig på än saker som man är bra på, tycker jag.

Vem? Fredrik Eriksson satsar på solokarriär vid sidan av Tjuvjakt. Under namnet Mei River, som består till hälften av Haruki Murakami-karaktär och andra halvan beundran över skådisen River Phoenix unika namn, ger han sig ut på egen kvist.

Vad? Med influenser från hiphop, folkmusik och elektronisk musik har Mei River hittat ett nytt sound som han aldrig jobbat med förut. På debut-EP:n Tall Trees That Never Fell har inspirationen hittats både i pappas källare och i Fredriks beslut att sluta med antidepressiva. Samtidigt som han jobbat med frågan om varför man känner sig vilsen.

Var? Född och uppvuxen i Sveriges huvudstad har Fredrik Eriksson omskrivits i utländska musikbloggar som “Stockholm’s Mei River”.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA