x

45 färska skivor du bör kolla in

45 färska skivor du bör kolla in

Lana Del Rey – Detta ska vara ett nytt kapitel i Lanas karriär men enbart i detaljerna, för annars är det mesta sig likt, i bilden som målas upp och hängs upp på väggen för världen att skåda. Lana inte är rädd för att sjunga om sin ansträngda relation till föräldrarna under uppväxten. Trots den glamorösa ljudbilden är det John Deere-traktorer, en öl i handen, en smärta i själen och lantlig miljö som besjungs ihop med systerskap. - Jim Knutsson

Sassy 009 – Det finns en otroligt organisk dynamik som låt för låt får plattans atmosfär och själ att sprida sig som ett aggressivt virus inom både kropp och knopp. En förhäxande framåtrörelse som gör det nästintill omöjligt att sluta lyssna när Sassy 009 kvickt lyckas sätta de vässade electropop-klorna djupt in i skinnet. - Andreas Trella

Helado NegroFar In är en platta som växer. Kan också tänka mig att ju äldre man blir, desto bättre blir den. Hade jag haft en ”varma, känslofyllda och originella plattor”-sektion i min skivhylla skulle jag sorterat in den där, jämte mästerverk som Bryter Layter med Nick Drake, Call Me med Al Green, Ambient 3: Day Of Radiance med Laraaji och Emperor Tomato Ketchup med Stereolab. - Johan Jacobsson Franzén

Jaguwar – Minns ni Republica? Bandet som bestod av N-Jois sångerska och två före detta Flowered Up-medlemmar? Bandet som beskrev sig själva som ”technopoppunkrock”? Bandet som i mitten av 1990-talet hade en stor hit med låten Ready To Go? De – och i viss mån M83 och Fuck Buttons – anser jag alltså vara ett slags föregångare till Jaguwar i allmänhet och till Gold i synnerhet. - Johan Jacobsson Franzén

Pink Milk – Atmosfäriska ljudlandskap vinkar sayonara till varje försök av chans till ljus och lycka. Äkta paret och de svarta änglarna Edward och Maria Forslund som utgör duon tonsätter den hårda, bittra svenska vintern genom att sjunga om att kärleken är död. Sommarens ljus blåser bort med den karga vinden och regnet piskar en från sidan. Det kvittar hur mycket du än ber på dina bara knän över att någon ska komma och rädda dig från ditt brustna hjärta och din misär. Din naivitet har ännu en gång fått se dig gråta ut en flod av glas som du på något sätt måste ta dig över för att kunna se ljuset igen. - Jim Knutsson

Black Marble – Black Marbles Chris Stewart är antagligen den artist som bäst förvaltar arvet efter Joy Division och New Order. Här finns inget av den retrofixering eller oförmåga att särskilja sig från förlagorna, som ofta utmärker Manchesterbandens efterföljare. Stewart tar avstamp i förbildernas ljudbild och atmosfär, men vitaliserar den och, framför allt, ger den en nutidsmässig friskhet. - Emil Viksell

Dream Theater – De hårda bitarna låter mer Six Degrees än Pantera-fjanterier. På Transcending Time vågar de äntligen spela lite peppig Peter Gabriel-metal och får till sin bästa låt på tolv år. Ge oss mer kontrast! Placerad strax efter funkar den åttasträngande betongklossen Awaken The Master som en dynamikpump. Ni kan ju! Och titelspåret om 20 minuter är verkligen inte att leka med, trots att den ställd bredvid A Change Of Seasons blir som John Myungs garderob mot alla kläder på Harrods. - Jesper Robild

Duran Duran – Som det så ofta blir med många kockar inblandade så är resultatet ganska blaskigt och utan karaktär. Simon Le Bons röst håller fortfarande, men låtarna är på tok för intetsägande och passerar förbi utan att göra nåt intryck. Titellåten är ett riktigt bottennapp, en gapig och svulstig syntballad som knappt hade platsat i Melodifestivalen. - Janne Hallman

Lastkaj 14 – Tanken med Plan B var att den skulle släppas som en förlängning av albumet Speglar Och Rök redan hösten 2020. Skivbolaget formulerade rader om "många tempoväxlingar, ibland otroligt naket och ibland toksnabbt, hårt och intensivt [...] växelsång, feta gitarrmelodier, svintajt trumspel och refränger som får nackhåren att krulla sig" och förhandskopian av de sex låtarna började gå varm. Lanseringen fördröjdes dock, inte bara en gång, utan två. Först nu är mini-LP:n lanserad och inte ett uns av dess magi har gått förlorad. - Kristofer Hadodo

Rome Is Not A Town – EP:n bjuder på fyra färska dängor där Emma Wättring går loco på basen, Caroline Kabat håller kursen med trummorna, Susanna Brandin leker med guran och Kajsa Poidnak visar att hon har en av de mest rockkompatibla rösterna i genren. Jämfört med tidigare plattor har man här tagit ut svängarna på ett lust- och lekfullt sätt; Viagra Boys-inspirerade inslag med dova bankanden, tamburiner och visslande är några exempel på den nu utvidgade ljudbilden. - Ida Bongs Olsson

Flora Cash – Nu är det dags för tredje fullängdaren Our Generation och även om musiken fortfarande bygger på samma grundstenar som tidigare, det vill säga akustiska gitarrer och melankolisk sång, är skiftet mot en mer urban inramning i stort sett fullbordad. Duons transformering har pågått under en längre tid, vilket gör att singlarna Feeling So Down och The Bright Lights känns fullt logiska. Musiken är lågmäld och ljudbildens elektroniska inramning skapar en varm atmosfär. Sistnämnda låt – ett av albumets bästa spår – präglas av en sorgsen grundton, som förstärks av det fina samspelet mellan Shpresa och Cole. - Daniel Andersson

I spellistan nedan hittar du även nya album med Bo Åkerström, Dark Sven, Brigaden, She/Beast, Nick Cave & The Bad Seeds, Two Year Vacation, Dinner, Clinic, Agnes, Angel Dust, Biffy Clyro, Circuit des Yeux, Cradle Of Filth, Deerhoof, Every Time I Die, Guided By Voices, Hand Habits, Herbert (Matthew Herbert), Hiss Golden Messenger (julalbum), Jacques Greene, Jpegmafia,  La Luz, My Morning Jacket, Okay Kaya, Parquet Courts, Ross From Friends, Sóley, Tip-Top (Jarvis Cocker), Wale, Grouper, Jackson + Sellers, Harpo, Circa Survive, Sixx:A.M.

EP:s och album med release 22 oktober. Bara att plocka ut det som lockar mest!

LÄS OCKSÅ: Einár död 19 år gammal – detta har hänt


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA