x

"I den stunden kände jag att trädet gav mig tröst" – håll koll på Anorska

"I den stunden kände jag att trädet gav mig tröst" – håll koll på Anorska

Jag trodde inte jag skulle skriva en låt i hela mitt liv. 

Personen bakom Anorska, Johanna Kalliokulju, försökte sig på att skriva musik redan i tolvårsåldern, men det gick inte då. Många år senare efter diverse skolor inom musik och teater och slutligen efter scenskolan i Göteborg gick hon in i väggen. 

– Efter all den tid jag jagat efter vem jag var inom musiken så kraschade jag fullständigt och det blev min ingång till att sätta ord på vad jag kände eller också snarare en lång resumé av alla de åren som gått. 

Kraschen blev ironiskt nog en befrielse från ångesten som präglat henne genom nästan hela livet och saker började hända på det kreativa planet.

– Orden bara forsade ur mig, som om jag lyft på ett lock jag inte visste fanns. En sång ledde till en annan och till slut vågade jag visa mina sånger för de närmsta vännerna som i sin tur mötte mig med värme och tårfyllda ögon och då förstod jag att det ska nog bli ett par skrivna låtar i mitt liv i alla fall. 

Sedan en tid tillbaka finns låten Yellow Tree ute. Den är från början en dikt Johanna skrev en höst för cirka fem år sedan. 

– Jag stannade tvärt när jag fick syn på ett väldigt unikt träd som hade otroligt gula blad och intressanta mönster på stammen. Jag satte mig framför det trädet en stund och började skriva. Själva låten handlar om hur man kan spegla sig i egentligen vad som helst och se likheter och olikheter som får en att känna sig i ett med det som är. I den stunden kände jag att trädet gav mig tröst på något sätt. Även om vinden drog och slet i det så stod det stadigt i marken och lät sig inte rubbas.

En sommar tänkte hon på den dikten och började bearbeta texten och sen föll två toner ner på gitarren och där fanns Yellow Tree

– Jag har två vänner som jag har "jammat" mycket med och vi testade att spela den ihop. Slutligen när jag mötte Dino Medanhodzic, producent, och Johanna Jansson (Dotter) tog låten nya höjder och blev vad den är idag.

Är det någon särskild del i Yellow Tree som du känner lite extra för?

– Stråk-slingan som går i introt och genom hela låten, den är mumsig tycker jag! Mitt önskemål när jag pratade med producenten var väldigt diffust och jag uttryckte det lite som: "Du vet den där fiolen som spelas i Riders Of Rohan-musiken från Sagan Om Ringen, en sån typ av slinga vore najs att ha med någonstans, den känslan liksom …” Flummigt men intuitivt och det blev ju toppen!

Jag får tydliga London Grammar-vibbar av din röst. Är det en viktig inspiration?

– London Grammar är absolut en inspiration i form av ett ljud-uttryck men ur ett "klang-ideal" så har mina förebilder alltid varit kvinnorna från förr i tiden. Kvinnor som Nina Simone, Billie Holiday och Janis Joplin för att nämna några. Men även Patti Smith och David Bowie ur språk och text och uttrycks-perspektiv. 

Vad har du annars för utgångspunkt när du skapar musik?

– Intryck. Jag är väldigt känslig som person och kan känna mig väldigt överväldigad av intryck från allt runt omkring mig. Men de intrycken blir också det som mynnar ut i ord och melodier. Ibland ett ord som blir en text, en melodi som bara kommer från ingenstans i huvudet och som jag sen skriver text till och ibland är det både text och musik som kommer samtidigt. En stor hjälpreda i allt det här är min telefon. Där jag kan spela in en diffus melodi direkt när den landat i huvudet, annars är risken att den försvinner lika fort som den kom. Samma sak med ord. Numera sitter jag ju själv och producerar musik i ett ljudprogram som är en stor tillgång för mitt skapande. Då kan jag bygga upp en musikalisk värld direkt, till skillnad från tidigare då det oftast var text på papper och ett piano eller en gitarr som redskap. Nu kan jag ju kombinera de redskapen tillsammans med ljudprogrammet direkt, extra allt, så att säga.

Nämn en låt gjord av någon annan artist men som du önskade att du låg bakom och som rent av skulle passa in fint som en del av din repertoar.

– Once I Was Loved av Melody Gardot som också en stor inspiration för mig. Den låten har varit min tröstfilt i så många år och ringer i varje liten cell i min kropp. Texten är det vackraste jag någonsin har hört och Melody Gardots varma och mörka stämma är något jag identifierar mig själv och min egen röst i. Sen är ju inte bara texten otrolig utan även hennes mjuka framförande av låten som är stöttat av den underbara akustiska och stora musiken som bara omfamnar en som en stor varm kram. Den passar in i det jag själv gör utifrån sårbarheten och det råa som jag själv har och som jag skapar utifrån. På den kommande EP:n finns en låt som jag kan likna den sårbarheten i men även Yellow Tree, eftersom den också är skapad ur en råhet och sårbarhet.

Man brukar prata om tursamma missar eller happy accidents. Kan du nämna då du med din musik har varit med om en sån tillfällighet? Att ett fel resulterade i nåt bra?

– Haha, väldigt ofta skulle jag säga. Min styrka är ju inte musikteori precis, men ur det kommer ett annat perspektiv och ett utforskande tror jag. Eftersom jag inte har förmånen att vara begåvad på det sättet så blir det en del missar jag gör ibland när jag sitter och producerar. Någon ton eller rytm kanske inte blir som den skulle men därmed något ännu bättre än vad jag tänkt. Mitt starkaste instrument är ju varken piano eller gitarr, det är ju sången, men av den anledningen så spelar jag fel då och då och ibland blir de felen något spännande som blir användbart istället. 

Hur tänker du kring det estetiska i din musik? Vad vill du förmedla?

– Mystik och någon form av övernaturligt väsen. Jag gillar idén av att känna mig skyddad från omvärlden i någon form att utstyrsel som känns som en rustning. En sorts blandning av svart och läder likt modet i Matrix-filmen. Min stora inspiration är också naturen och de färger som är där men svart är ju lite av en personlig favorit. Så, en sorts tuffhet som skyddar den sköra insidan men också något som speglar mitt mörker som ofta får ett forum att nå ut i, det vill säga texterna, musiken och uttrycket. Jag antar att mina inspirationer när det gäller det visuella och musikaliska kommer från lite blandade skov men framför allt artister som Bowie, Björk och Jack White är stora inspirationer för mig.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA