Han har tackat nej många gånger, men med åldern har fördelarna börjat överväga nackdelarna. GAFFA har pratat med Jonathan Johansson inför hans medverkan i Så Mycket Bättre 2023.
Har du följt programmet under åren?
– Ja, det har jag ju, säger Jonathan. Det har varit svårt att missa, haha. Jag har varit rätt duktig på att kolla musikklippen, men allt däremellan har jag kanske inte varit så fokuserad på. Jag har en del kompisar som är med och spelar i bandet, så det har känts naturligt att titta.
Är det första gången du blir tillfrågad om att vara med?
– Nej, verkligen inte. Jag har blivit tillfrågad många gånger i många år och jag har verkligen inte varit säker på om jag ska vara med, långt ifrån. Men nu blev det så till slut, det är väl som att de nötte ner mig.
Så, vilka för- och nackdelar har du vägt mot varandra?
– Jag har verkligen vägt. Det finns ju massor av för- och nackdelar, så är det bara. På ett sätt har det handlat om att vara stolt, att jag har velat klara mig utan det. Det var långt ifrån självklart att jag skulle tacka ja. Vissa är bekväma med att bli igenkända på Ica och jag är verkligen inte det, jag lever ett väldigt anonymt liv och trivs med det. Det har verkligen varit en tung grej, det som kallas för privat värderar jag högt. Sen har vi det här – man ska ju sitta där och bli tolkad av en massa människor och man kanske inte kommer älska allting man hör… Det känns som ett minerat fält, det här samtalet, haha.
Varför tackade du ja till slut?
– Det är väl lite av en åldersgrej också. Man har varit med länge, släppt mycket musik och har en ordentlig katalog som det går att välja och vraka från. Jag tror att ju mer åren går desto mindre är kylskåpet jag släpar på. Jag är en family man, jag måste bidra där hemma. Det är nummer ett nu för tiden – eller äh, nu ljuger jag faktiskt, men det är en verklighet att det kostar att leva. Så det är en del av det. Sen är det också lite skönt att programmet inte har det otroligt massiva inflytande som det en gång hade. Det var väl större än På Spåret i sina glansdagar och det känns skönt att det inte är så längre.
Vilka artister ser du särskilt fram emot att tolka?
– Jag kan inte berätta något om låtarna ännu, men jag kan säga att jag ser väldigt mycket fram emot att på riktigt röka en cigg med Dogge (Doggelito) och snacka med honom. Det är verkligen en barndomshjälte som jag lyssnade mycket på som tonåring. Sedan tycker jag att Lasse Holm verkar vara en helt overklig människa. Han är 80 år gammal (i december 2023, reds. anm.) och när man ser på hans låtkatalog… det kanske inte är min grej men det är sjukt imponerande hur många av hans låtar som präglat, ja, svensk utveckling. Sådana människor är intressanta, vad som driver dem et cetera. Det känns också som att han har varit en spelare som inte har haft så stort behov av att ställa sig längst fram, de människorna tycker jag alltid är de mest intressanta. Det känns väldigt skönt att han är där, det känns som att han kommer ladda allting med lite sol istället för töntiga artistspänningar. Sanne Salomonsen är ju också en artist man har växt upp med, i Malmö hade vi danska kanaler på TV:n så henne undkom man inte. Jag har hört att hon är en “rivig brud”, haha. Hon kan nog vara lite oförutsägbar på ett kul sätt. Ellen (Krauss) känner jag lite grann, hon är skön.
Vilken artist tror du har störst potential att flytta upp dina positioner på topplistorna, à la Magnus Uggla och Olle Ljungström?
– Det är väl en hel del karriärer som blivit till där, typ Miriam Bryant. Laleh också, kanske? Jag har inte superkoll men det där var väl under storhetstiden, jag undrar om det händer fortfarande. Jag har inget bra svar, men det har väl varit en röd tråd att det inte är de artister man väntar sig som slår igenom via programmet.
Vilken av dina låtar hoppas du slippa höra en tolkning av?
– Det är som vanligt, jag hoppas att ingen gör Rosa Himmel eller Aldrig Ensam – mina två största låtar. Så kommer det förmodligen inte bli men man kan alltid hoppas. Jag har ett svårt förhållande till dem. Sen är det långt ifrån allt som… jag älskar inte allt jag har gjort lika mycket. Jag skäms inte för något, jag har inte en process som går ut på att jag bara släpper igenom saker. Det har jag aldrig haft. Men allting klarar kanske inte tidens tand lika bra. Det är klart att man skulle kunna gå tillbaka till vissa skivor och redigera vissa produktioner och texter, men det mesta står jag för idag.
Och vilken låt hade du helst velat höra tolkad?
– Det hade varit fett om någon ville tolka Tänker På Kain & Abel från Scirocco. På riktigt, det hade varit coolt, helt sinnessjukt. Eller åtminstone intressant. Det är väl det här med att “bara det inte blir det mest självklara”. Men herre Gud, jag har väl aldrig haft några hits egentligen. Jag tror inte de kommer närma sig min katalog på något annat sätt än att allt är öppet. Men jag har ingen aning om hur det kommer bli, vilka låtar de kommer att välja, jag vet ingenting. Det är väl typ det enda som är hemligt med programmet fram till sista ögonblicket. Jag träffade en av artisterna ute och råkade försäga mig: “jag håller på med en av dina låtar”. Det var rätt dumt.
Har du någon drömartist du hade velat bli tolkad av?
– Då får vi väl gå till något jag verkligen lyssnat på det senaste året – Hannes. Jag tycker han är otrolig, han hade gärna fått tolka mig. Han har ett sånt absolut jävla gehör den snubben, det blir bra vad han än gör tycker jag. Det är skönt med folk som… vad de än släpper är det aldrig dåligt eller pinigt.
LÄS OCKSÅ: Dogge Doggelito klar för Så Mycket Bättre
