''The next logical step for me was to kill myself''.
"I was crouched down in the corner with some guy using a spoon to try and get heroin out of my arse — and yet I still thought I was enjoying using drugs — it's insane."
Att Pete Doherty från Libertines och Babyshambles under många år haft drogproblem är knappast en nyhet. Trots mer eller mindre frivilliga försök har frontmannen gång på gång misslyckats med att bli kvitt sina demoner. I rakt nedstigande led (nåja) från Pogues Shane MacGowan har Pete (de båda har för övrigt varit sambos) fått symbolisera den begåvade rockpoeten som slänger bort sin talang. Detta i kombination med en otrolig förmåga att skriva låttexter.
Nu ser frontmannen ut att ha bestämt sig för att vända på skutan (som han själv ofta kalla för the Albion ship). För Independent har Pete skrivit ett ärligt och känslosamt brev där han berättar om sin resa med heroinet. Hur han genom 60-talets psykedeliska musik och sina poetiska förebilder, såsom Oscar Wilde, romantiserade drogen som han nu varit slav under i närmare tio år. Han skriver att han nu vill använda sina egna erfarenheter för att hjälpa andra. Om hur han nått en punkt där det handlar om två saker: att ta sitt liv eller att leva det vidare som ren. Han skriver: "I'd gone as far as I could; the next logical step for me if I didn't get help was to kill myself. I was at that end-stage."
Pete skriver vidare i brevet att kreativiteten blommar igen. Historien om den lidande konstnären visar sig alltså återigen vara mer myt än sanning; "There were dark times, but I would just pick up my guitar and write a song and I'd think yeah that solves my problems, you can't tell me anything. But eventually that stopped working. Doing gigs was a nightmare, and all the songs were so dark, how would I be able to perform if I wasn't fucked up?"
Peter Doherty har en lång resa framför sig. Vi kan bara önska honom lycka till.
