Lovande Lily & Madeleine berättar om ytlig amerikansk musik och danspartyn i studion.
Lily och Madeleine Jurkiewicz är på främmande och välkänd mark på samma gång. Det är första gången de är i Sverige, men de har haft svensk musik i öronen länge. Med nya skivan Fumes vill de dock komma bort från jämförelserna och låta sina egna personligheter lysa igenom. GAFFA ringde upp systrarna som är på en snabbvisit i Stockholm.
Hej och välkommen till Sverige! Vad har ni hunnit med att göra hittills?
Lily: Vi kom hit klockan 10 imorse, så vi har inte hunnit med så mycket. Vi har mest vandrat runt, det är fantastiskt vackert här.
Texterna på Fumes känns väldigt mogna och erfarna, men ni är bara 16 och 18 år, var drar ni inspiration till era låtar?
L: Vi är 17 och 19 nu faktiskt, men mellan den första skivan och den här har vi gått igenom och vuxit så himla mycket, och det tycker jag syns på den nya skivan.
Vad vill ni att lyssnarna ska känna med Fumes?
L: Jag vill ha djupare reaktioner från de lyssnare som vi har. Vår första platta var ganska gullig, den här är mörkare och djupare, mer elektronisk och alternativ.
Madeleine: Jag vill verkligen att folk ska se vår utveckling som artister. Den här skivan handlar mycket om folket hemma.
Vilken låt är mest "Indiana"?
M: Oj, jag vet inte, vilken tycker du Lily? Jag tänker alltid på Bloomington, Indiana när jag hör Rabbit. Det är något med energin i låten. Jag tänker på när vi brukade lyssna på det vi gjort under dagen och dansa med alla våra vänner i studion i Bloomington.
Er spellista med svensk musik, var det mest marknadsföring eller gillar ni verkligen svensk musik?
L: Vi älskar svensk musik! Den där listan var lite till för att sprida till de svenska lyssnarna men vi gillar verkligen låtarna.
Vad är det ni gillar specifikt med svensk musik?
L: Till exempel Lykke Lis nya skiva, det känns som att svensk pop är mer experimentiell. Amerikansk pop är mer ytlig, små artister som oss har svårt att få en chans hemma. Vi har blivit jämförda jättemycket med First Aid Kit också, men vi försöker komma ifrån det lite på Fumes.
Ni är rosade i media, hur känns det att få sin musik dissekerad?
M: Det känns konstigt att journalister kan plocka upp karaktärsdrag från oss när de inte känner oss överhuvudtaget. Den nya skivan kommer att visa oss som individer och inte bara som en enhet.
Om du och Lily skulle gå ut ikväll och göra två olika saker, var skulle ni hamna då?
M: Jag skulle nog gå och dricka te och shoppa, Lily hade nog gått ut och kollat in något nytt band på något nytt ställe.
Se bandet uppträda på ABBA: The Museum:
